Handlar det verkligen om säkerhet?

- Ahlan wa-sahlan! Välkomna till Jayyous! Kom och drick en kopp te hos mig.

I den gemytliga byn Jayyous på norra Västbanken är människor generösa med kaffe och te, vänliga ord och berättelser från sina liv. Jag slås av hur fort människor börjar berätta om svåra saker de varit med om. Kanske är det för att de är väl medvetna om vilken roll de ekumeniska följeslagarna har, efter följeslagarprogrammets mångåriga närvaro i byn. De vet att vi är en kanal ut till världen och är måna om att ta tillfället att berätta sin historia.

Varje nytt möte bjuder på ännu en berättelse: berättelsen om kusinen som får sitt fängelsestraff förlängt gång på gång utan att han eller någon annan får veta varför, berättelsen om mannen som blev överfallen och misshandlad av bosättare medan militären stod och såg på, berättelsen om marken man äger men inte har tillåtelse att beträda, berättelsen om de hundraåriga olivträden man förlorade när muren byggdes. Dessa berättelser växer ut som grenar från en och samma stam.

Jayyous är ett jordbrukssamhälle och därför handlar många av de angelägna livsberättelserna här om markegendom och möjligheten att utföra sitt arbete, det vill säga bruka sin mark. Förr om åren var byn ett rikt område på grund av sin bördiga mark. Frukter och grönsaker från Jayyous exporterades till grannländer, till Israel och till större palestinska städer som Nablus. [1]

Enda sedan Israel ockuperade Västbanken år 1967 har människorna här fått sin rörelsefrihet begränsad genom vägspärrar. Dessa ökade markant i antal efter den andra intifadan, för cirka tio år sedan, och år 2003 byggdes en mur rakt igenom Jayyous markområden. Ni känner säkert till att motiveringen för att bygga den (tillfälliga!) så kallade säkerhetsmuren var att skydda Israel mot självmordsbombare. Dock går muren på många platser långt utanför den Gröna linjen, vilket är den internationellt vedertagna gränsen.

I Jayyous fall avviker muren från den Gröna linjen så pass att cirka 8600 dunam hamnat på den västra sidan av muren. [2] Muren skiljer med andra ord inte Jayyousborna från Israel utan från sin egen mark.Abu Azzam är en gladlynt herre som är aktiv i kommittén för landegendom. Hans kommentar om hur muren slingrar sig ifrån den Gröna Linjen och in på den mark hans familj ägt i generationer levereras med ett leende och en menande blick:

– Handlar det verkligen om säkerhet, eller handlar det om att stjäla mark?

På grund av att muren inte löper längst Israels gränser utan inne på ockuperad mark har FN:s internationella brottsmålsdomstol i ett rådgivande yttrande förklarat muren som olaglig enligt folkrätten. [3] För invånarna i Jayyous betyder denna olagliga mur att merparten av jordbruksmarken, inklusive 50 000 frukt- och olivträd, samt byns sex grundvattendiken som används för bevattning helt plötsligt befinner sig bakom ett högt elstängsel. [4]

Sedan muren byggdes behöver man särskilda besökstillstånd för att beträda sin mark — tillstånd som är både komplicerade och dyra att få. Vem som har möjlighet att få ett sådant tillstånd är oförutsägbart. Abu Azzam berättar:

– Det finns folk som är avlidna som har tillstånd, folk som är nyfödda som har tillstånd, folk som bor utomlands som har tillstånd. Jag som har ärvt den här marken och arbetat på den hela mitt liv, jag får tillstånd för tre månader i taget och måste hela tiden ansöka om förlängning.

I Jayyous har cirka en tredjedel av bönderna tillstånd att gå igenom jordbruksgrinden för att komma till den sidan av muren där marken finns. Att få tillstånd att ta med sig en traktor eller nödvändiga redskap är svårt. Lägg till detta att din mark enligt israelisk lag kan exproprieras om den inte har brukats på tre år. Hundratals farmare på Västbanken skymtar i maktlöshet hur deras mark förfaller på andra sidan muren.

Källor

[1] UNOCHA (UN Office for Coordination of Humanitarian Affairs):  http://www.ochaopt.org/documents/Barrier_Report_July_2008.pdf

[2] http://www.ochaopt.org/documents/Barrier_Report_July_2008.pdf

[3] ICJ (International Criminal Court): http://www.icj-cij.org/docket/files/131/1671.pdf?PHPSESSID=594ce2f0224ef33b8f8ab03199f386b8

[4] UNOCHA:  http://www.ochaopt.org/documents/Barrier_Report_July_2008.pdf

Den här reserapporten skrevs i . Bokmärk permalänken.