Hopp större än muren

I den nordvästra delen av den ockuperade Västbanken, där kullarna sträcker sig från by till by, ligger Jayyous. Knappt fem mil norr om Jerusalem och två mil från medelhavet i väst breder byn ut sig på toppen av en kulle. Jayyous med sina 3 700 invånare är mitt hem under tre månaders följeslagaruppdrag.1 Byborna är i stor utsträckning bönder och jordbrukare. Marken har brukats i generationer och ger invånarna oliver, citrusfrukter och många andra grödor.

Shareef 20131116 1Eftersom jag själv växt upp på en gård med jordbruk är jag givetvis extra nyfiken på böndernas situation och jordbrukets utveckling i trakten. Jag möter upp Shareef Khalid, en av byns större jordbrukare som kämpar för böndernas mark i Jayyous.

Under promenaden på väg till Shareefs hus går det inte att missa ett av de största hindren för byns jordbrukare – muren. På lokala bönders mark byggdes den israeliska muren klart runt byn 2003. 75 % av marken som tillhör Jayyous bybor isolerades. Murkonstruktionen i anslutning till Jayyous består av flera meter höga stängsel med taggtråd och sensorer, samt diken och vägar i bredd mellan 40-80 meter.  Vid byn finns tre så kallade jordbruksgrindar med begränsade öppettider där den som har tillstånd får passera muren för att kunna bruka till sin jord.2 Att observera så dessa jordbruksgrindar håller öppet samt rapportera brister är en del av mitt uppdrag som följeslagare i Jayyous.

Framme hos Shareef möter jag en nöjd man som efter en lång dags arbete ute på sin mark fortfarande ser ut att ha lite krafter kvar. Idag har han skördat clementiner och berättar att resultatet var gott. Shareef engagerade sig tidigt för böndernas rättighet till sin mark när Israels planer att bygga en mur på deras marker blev kända. I egenskap av representant för Land Defense Committee3  i Jayyous stod han i spetsen för folkligt motstånd på fredlig väg i hela området. Shareef är inte rädd för att göra sin röst hörd. ”Men”, säger han, ”det är inte alla som vågar eller orkar hålla ut, vi lever under ständig osäkerhet”. Varje jordbrukare måste söka särskilda tillstånd från den israeliska militära administrationen för att få passera genom muren till sin mark. Få vill äventyra ett framtida tillstånd genom att protestera. Det är ofta en komplicerad process där varje familjemedlem måste kunna bevisa sin koppling till marken. Exempelvis får unga sällan tillstånd att passera till marken vilket lämnar de äldre ensamma med jordbruket. På grund av begränsad tillgång till sin mark har många bönder blivit tvungna att ändra sina grödor och ibland tvingats upphöra med sitt jordbruk helt.

köfalamya20131105 1

Byborna har gemensamt kämpat för att överklaga murens dragning vid ett flertal tillfällen. När jag anländer till byn i början av november är omdirigeringen av muren igång. Några jordbrukare är lättade, nu är tillgången till deras mark säkrad. Några är bekymrade då den ändrade dragningen innebär större omvägar via jordbruksgrindarna till deras land på andra sidan muren. Shareef finner ingen anledning att luta sig tillbaka ”detta löser inte problemet för våra bönder, många är fortfarande avstängda från sin mark”. Sedan tillägger han ”jag vill inte att någon mur skall byggas mellan palestinier och israeler, jag vill hellre bygga fred mellan folk”.

Enligt internationell humanitär rätt är Israel som ockuperande makt skyldig att säkra de civila invånarnas tillgång till sin mark samt förutsättningar för att bruka den.4 Shareef beskriver hur han upplevt det motsatta sedan Israel ockuperade det palestinska territoriet 1967. Frågan till honom blir given, hur orkar du fortsätta kämpa? Han svarar allvarligt och mjukt ”Så länge ockupationen fortgår måste jag fortsätta kämpa. Så länge det finns hopp kommer jag inte ge upp”.

På väg tillbaka till huset där jag bor blickar jag ut över landskapet som delas upp av muren. Begränsningarna är tydliga. Hindren bildar mönster i marken. Det slår mig att vyn från byn ändå ger perspektiv. Det går att se längre än muren. Det finns människor som fortsätter kämpa utan att låta sig kvävas av misstro och maktlöshet – så länge hoppet är större än muren.

Madeleine Saldner
Jayyous november 2013

Fakta om muren och dess påverkan för markägare och bönder

Av den mur som Israel byggt löper 85 % genom Västbanken och inte längs med den gröna linjen; den internationellt vedertagna gräns utifrån 1949 års vapenstilleståndslinjer. I vissa områden reser sig muren som en flera meter hör betongvägg. Andra delar av muren utgörs av stängsel, taggtråd, diken, militära vägar och övervakningssystem. Den internationella domstolen i Haag slog 2004 fast att de delar av muren byggd på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, med tillhörande passager och system av tillstånd bryter mot internationell humanitär rätt.5

Cirka 150 palestinska byars mark är avskurna på grund av muren. Åtkomst för att bruka denna mark sker genom 74 jordbruksgrindar, varav 52 endast öppnar under olivskörden (oktober- december). Tusentals palestinier nekas tillstånd och därmed åtkomst till sin mark som ligger bakom muren. Anledningarna som anges är säkerhet eller att ansökan inte följt Israels kriterier för bevisning av koppling till marken. Enligt internationell rätt är Israel i egenskap av den ockuperande makten skyldig att säkra palestinska bönders tillgång till sin mark samt möjligheten att bruka den utan risk för att utsättas för våld.6

1. Läs mer om följeslagarprogrammet på https://foljeslagarprogrammet.se
2. Land Defense Committee grundades 1980 i syfte att motverka israeliska myndigheters konfiskering av palestinska bönders mark.
3. Läs mer om tillståndssystem och rörelserestriktioner på Västbanken i ”Hinder för fred”, 2102, från Sveriges kristna råd. Tillgänglig: https://foljeslagarprogrammet.se/files/2013/05/Hinder-för-fred-2012-slut.pdf
4. ”Olive harvest factsheet”, 2012, från FN-kontoret för koordinering av humanitära ärenden på det ockuperade palestinska territoriet (Ochaopt). Tillgänglig: http://www.ochaopt.org/documents/ocha_opt_olive_harvest_factsheet_october_2012_english.pdf
5. ”The humanitarien impact of the barrier,” 2013, från FN-kontoret för koordinering av humanitära ärenden på det ockuperade palestinska territoriet (Ochaopt). Tillgänglig: http://www.ochaopt.org/documents/ocha_opt_barrier_factsheet_july_2013_english.pdf
6. ”Olive harvest factsheet”, 2012, från FN-kontoret för koordinering av humanitära ärenden på det ockuperade palestinska territoriet (Ochaopt). Tillgänglig: http://www.ochaopt.org/documents/ocha_opt_olive_harvest_factsheet_october_2012_english.pdf

Den här reserapporten skrevs i . Bokmärk permalänken.