Solen är på väg ner över stadens kullar och moskéns guldkupol lyser fram mellan sandgula hus. På gatan leker barn, unga män flockas utanför en liten affär där barnen med jämna mellanrum kilar in för att köpa glass och snacks. Män och kvinnor strävar långsamt uppför den branta backen med sina inköp. I motsatt riktning kommer en strid ström av festklädda människor. Det är fredag kväll i Hebron.

 width=
Utsikten från Leylas terrass vetter mot Kiryat Arba. Bakom den ligger hennes föräldrahem, men hon får inte passera bosättningen för att gå dit. På gatan nedanför passerar judiska bosättare varje fredagskväll och lördagsförmiddag på väg till synagogan.
Fotograf: Johanna

På andra sidan gatan står två unga män iförda grågrön uniform, skyddsväst, hjälm, bälten med tårgas, knäskydd och bär på tunga vapen. De tittar vaksamt på alla förbipasserande, men ler och hälsar på dem som rör sig på väg neråt, i riktning mot synagogan.

Vi är på Prayers Road, den väg som leder bosättarna från Hebrons största bosättning Kiryat Arba [1] till synagogan, Patriarkernas grav, för att fira sabbat. Runt synagogan ligger ett stort parkområde där barnen leker fritt och familjer sitter i gräset och pratar. Längs den kilometerlånga vägen står soldater utposterade var femtionde meter, en på var sida. Prayers Road går genom det palestinska bostadsområdet Wadi al-Jabari. Vi följeslagare promenerar upp och ner denna väg varje fredag kväll och lördag förmiddag som preventiv närvaro.

Soldaterna längs gatan är mycket unga och somliga kommer från andra länder för att göra militärtjänst i Israel [3]. En blond soldat med brett leende ropar hej och undrar varifrån vi kommer. Själv är han från Texas. Hur i hela friden hamnade han här? Men det finns inte rum för den typen av frågor på Prayers Road.

Halvvägs upp längs gatan leker en grupp palestinska barn. Dom vinkar och ropar åt oss att komma upp, de vill spela fotboll med oss. En kille kommer susande förbi i raketfart på cykel och sladdar farligt nära en soldat, som ryter till. Killen är lite trotsig och fortsätter cykla runt på gatan. Barnen i backen leker högljutt. Längre upp i backen syns ett sällskap på väg ner mot synagogan. Det blir genast spänt och inom kort har fler soldater anslutit sig till platsen. Strax dyker även ett militärfordon med blinkande ljus upp. Inom ett par minuter har ett dussintal militärer evakuerat platsen. Sällskapet på väg mot synagogan ler och hälsar på soldaterna. En liten pojke med långa hårlockar vid tinningarna lösgör sig ur sällskapet och springer fram och gör high five med en av soldaterna. Militärjeepen åker strax iväg igen, men gatan förblir tom. Barnen kommer inte ut och leker mer den kvällen.
Man känner sig inte säker här, berättar Leyla, en ung mamma som bor på en sidogata till Prayers Road. Jag är rädd när barnen går till skolan, eller är ute och leker. Och barnen är rädda om nätterna. I somras kom militären till min brors hus mitt i natten och väckte alla. De letade igenom hans hus och ställde en massa frågor, vi vet inte vad de letade efter. Sen dess har min dotter mardrömmar.

Wadi al-Jabari är ett av de många områden där invånarna ofta får nattliga besök av israelisk militär i form av räder eller bara träning [2]. Från familjens terrass har man en fantastisk utsikt över solnedgången och stadens ljus. Och över bosättningen Kiryat Arba.
 Mina föräldrar bor i området där bakom, fortsätter hon och pekar. Det är lång väg att gå runt, så jag besöker dem inte så ofta. Jo, det är synd, jag saknar dem.

Palestinier får inte vistas i bosättningar utan särskilt tillstånd, så att ta en genväg är inte att tänka på. I Wadi al-Jabari bor cirka 3000 personer, men bara ett tjugotal av dem har tillstånd att köra bil på Prayers Road. Det finns inte heller någon kollektivtrafik för palestinier i området.

Tidigare samma dag har vi följeslagare stått vid Ibrahimimoskén under den tid då muslimer går till fredagsbön och bevakat rätten till bön (access to freedom of worship) [4]. Vi står under ett par timmar och bevakar tre vägspärrar, varav den som leder in till själva moskén är utrustad med metalldetektorer. Under denna tid bevittnar vi hur i princip alla unga män blir stoppade och får visa legitimation, dra upp sina tröjor och byxben och snurra runt framför soldaterna. Det händer då och då att någon nekas att gå in i moskén. Inte sällan blir det långa köer vid sista vägspärren då många ska tömma fickor och väskor för att komma igenom metalldetektorn. Då kan vägspärrarna på ömse sidor om moskén stängas så att ingen kan passera in eller ut ur området
Leylas kusin, Ghassan, hälsar på oss medan han sätter tillbaka skärpet som han fått ta av under kroppsvisiteringen.
 Kull ishi tamam? Är allt bra? Kom in på kaffe sen!

Han försvinner in i vägspärren till moskén. Böneutropet börjar ljuda, fler människor strömmar till för att komma in och be. Många unga män blir försenade på grund av uppehållet vid vägspärrarna. Ghassans bror Hamed har nästan slutat komma till moskén. Han är trött på att bli misstänkliggjord. Det tar för mycket energi menar han.
 Jag ber hemma eller går till en annan moské i stället. Jag vill känna mig som en vanlig människa, inte som en terrorist varje gång jag går för att be.

Det speciella med den här historien är att moskén och synagogan är samma byggnad [5] och väldigt heliga platser för både muslimer och judar. Byggnaden finns också på UNESCOs världsarvslista. Både muslimer och judar firar båda helg och veckans viktigaste gudstjänst på fredagar, men har i Hebron väldigt olika förutsättningar för det.

 width=
Varje fredag räknar vi antalet personer som blir uppehållna och kroppsvisiterade vid vägspärren utanför Ibrahimimoskén på väg till fredagsbönen.
Fotograf: Johanna

1. Kyriat Arba började byggas 1967 och är Västbankens näst äldsta bosättning med cirka 8000 invånare.
2. För uppdaterad statistik över hur stor andel av den palestinska befolkningen som i sitt liv erfarit nattliga räder av israelisk militär, läs vidare militarycourtwatch.com/stats/raid
3. Israel har obligatorisk militärtjänst för kvinnor och män. För män är den 2 år och 10 månader, för kvinnor 2 år. Varje år rekryteras dessutom ett stort antal personer av judisk börd från andra länder, https://www.breakingthesilence.org.il/inside/wp-content/uploads/2018/11/OccupyingHebron-Eng.pdf
4. http://www.pchrgaza.org/files/2012/un/Briefing%20Note%20SR%20religion%20or%20beliefs%2012%20Nov12.pdf
5. https://whc.unesco.org/en/list/1565/
http://www.travelpalestine.ps/en/article/47/Al-Haram-al-Ibrahimi-Al-Ibrahimi-Mosque-(Abraham%E2%80%99s-Mosque)

Fler rapporter