Kamp om kubikmeter och kvadratkilomter

En överväldigande majoritet av människorna i Jordandalen lever av jordbruk eller boskap, mestadels getter och får. För sin ekonomiska överlevnad är de framförallt beroende av två saker: vatten och land. Ockupationsmakten begränsar palestiniernas tillgång till dessa två resurser på ett systematiskt sätt, vilket hindrar ekonomisk utveckling och befäster fattigdom.

Högt över oss löper en högspänningsledning. Ändå saknar familjern i Ein al-Hilwa el. Över kullen på andra sidan vägen går en vattenledning. Trots det saknar samma familjer rinnande vatten. El- och vattennätverken går till israeliska bosättningar och militärbaser, och det är förbjudet för palestinska familjer att ansluta sig till dem, eller att dra egna ledningar.

m-stacke-jiftlik

Listor är inte det mest litterära sättet att presentera information, men vi gör ett undantag för att tydliggöra hur ockupationen begränsar palestiniers tillgång till mark och vatten, de två viktigaste resurserna för jordbrukare och herdar.

Israel begränsar palestiniers tillgång till vatten… [1]
– Genom att förbjuda palestinier att ansluta sig till existerande vattennätverk
– Genom att förbjuda palestinier att renovera gamla brunnar och vattenledningar, samt borra djupare brunnar
– Genom att begränsa mängden vatten som tilldelas palestinska samhällen

Konsekvensen blir att jordbrukare begränsas i villka grödor de kan odla, hur mycket mark de kan odla och hur väl deras grödor växer.

Israel begränsar palestiniers tillgång till mark… [2]
– Genom att definiera mark som statlig, militärzon eller naturreservat
– Genom expansion av israeliska bosättningar

När herdar begränsas i vart de kan gå med sin boskap tvingas de köpa mer foder vilket minskar deras marginaler. Med mindre tillgång till mark och foder minskar inkomsterna från boskapen i form av kött och mjölk (som används för att göra yoghurt och ost).

m-stacke-tawfiq-haj-mohammad

Som praktiskt lagd svensk är det lätt att fråga sig varför människor väljer att bo kvar. Varför väljer du att bo vid en bergssluttning som saknar asfalterad väg, el och vatten i ett område där det är regnigt och tio grader på vintern och uppåt 45 grader varmt på sommaren? Ett område där ditt hus riskerar att rivas och där israelisk militär regelbundet tränar?

Låt oss klargöra några punkter:

1: Den israeliska ockupationen av Västbanken är illegal enligt internationell humanitär rätt. Israel har ingen rätt att definiera områden där dessa människor bor som militära zoner, naturreservat eller ge dem till bosättningar. Israel har ingen rätt att riva dessa människors hus. Israel har ingen rätt att neka dessa människor el, vatten och annan infrastruktur.[3]

2: Det är inte nödvändigtvis ett bättre ekonomiskt beslut för dessa familjer att flytta till närliggande städer där arbetstillfällena är begränsade, särskilt om du saknar högre utbildning. Där de bor idag har de möjlighet att försörja sig genom jordbruk och boskap, vilket inte är möjligt i en stad.

3: Många har brukat jorden i generationer och vill inte lämna den plats de kallar hemma.

Så, låt mig som praktisk svensk ställa en ny fråga: tänk om ockupationen skulle upphöra? Tänk om expansion och utveckling vore tillåten, hur skulle människors situation se ut då? [4]

Bilder

1. Utsikt över al-Jiftlik, det största samhället i Jordandalen efter Jeriko, med cirka 5 500 invånare. I byn finns 23 brunnar, men alla ger saltvatten utom en. Detta gör att bönderna begränsas kraftigt i vilka grödor de kan odla. För att få sötvatten behöver de borra djupare än vad de har fått tillåtelse till av den israeliska myndigheten. Byn har också förlorat 6 700 dunum mark till bosättningar. Läs mer här: Al Jiftlik Village Profile by The Applied Research Institute Jerusalem (Hämtad 2015-06-12) Foto: Maria Stacke

2.  Borgmästare Tawfiq Abdarraheem Haj Mohammed förklarar situationen i byn Furush Beit Dajan, med en befolkning på cirka 750 invånare. 1 370 dunum har konfiskerats från byn till förmån för expansion av bosättningen al-Hamra. Läs mer här: Furush Beit Dajan Village Profile by the Applied Research Institute Jerusalem
(Hämtad 2015-06-12)

Källor

1. Den palestinska myndigheten är ansvarig för att erbjuda samhällservice som exempelvis el, vatten, skola och sjukvård, men är beroende av tillstånd från israeliska myndigheten för att genomföra detta i det som efter Osloavtalen klassas som område C. Diakonia skriver i sin rapport ”Planning to Fail” att endast 3 av 38 vattenprojekt som föreslagits av den palestinska vattenmyndigheten godkänts. De noterar också att de cirka 10 000 bosättarna i Jordandalen, varav majoriteten är jordbrukare, använder en tredjedel av det vatten som finns tillgängligt för hela den palestinska befolkningen på Västbanken. (Hämtad 2015-06-11)

Enligt Oxfams rapport “On the Brink. Israeli settlements and their impact on Palestinians in the Jordan Valley” har antalet aktiva palestinska brunnar i Jordandalen minskat från 209 till 89, framförallt på grund av myndigheter nekats tillstånd att renovera eller borra tillräckligt djupa brunnar. (Hämtad 2015-06-11)

2. 87 % av Jordandalen är klassad som område C vilket betyder att Israel har full kontroll över all form av utveckling och infrastruktur. Av detta område är större delen helt otillgänglig för expansion och utveckling av palestinsk samhällen eftersom den är klassad som militärzon, naturreservat eller faller under bosättningarnas tilltänkta expansion. (Hämtad 2015-06-11)

3. För en bra översikt av vilka skyldigheter en ockupationsmakt har enligt internationell humanitär rätt, se Dikaonias sammanställning. Där tydliggörs hur ockupationsmakten är skyldig att verka för att bevara status quo och värna om lokalbefolkningens väl och mot vilka artiklar Israels agerande strider. (Hämtad 2015-06-10)

4. Världsbanken har ett svar på den frågan. De uppskattar en intäkt på en miljard dollar per år om palestinier får möjlighet att bruka ytterligare 50 000 dunum, vilket motsvarar 3,5 % av område C. Se UNOCHA Factsheet on the Jordan Valley and the Dead Sea. (Hämtad 2015-06-11)

Den här reserapporten skrevs i Jeriko. Bokmärk permalänken.