Varför?

En grupp på cirka trettio israeler kommer ner mot Yanoun, de ser ut att var ute på tur eftersom varenda en av dem har en ryggsäck på ryggen. Ingen av dem är beväpnade vilket de ofta är när de kommer ner till byn.

Foto: Mina Olsson Kahel med benet i gips.

Foto: Mina Olsson
Kahel med benet i gips.

Gruppen kommer vandrande ner från utpost 777. Utpost är ett begränsat område bebodda byggnader (ofta uppe på en kulle), ofta separerad från närmaste bosättning. Utposterna önskar bli egna bosättningar. Enligt israelisk lag är utposterna förbjudna. [1]

På en gång byborna lägger märke till gruppen som är på väg ner från utposten börjar de ringa till oss följeslagare. Endast John är i byn, han ringer genast till oss andra som är ute på uppdrag och ber oss komma hem. Det blir på en gång ett hotfullt läge i Yanoun.

Vi kommer till byn och ser att allt är lugnt men stämningen är spänd. Jag sätter mig bredvid en kvinna som sitter utanför sin dotters hus, hon är ledsen och rädd, hon tar min hand och säger uppgivet flera meningar på arabiska som jag inte kan förstå.

Vi kan inte förstå varandra men jag förstår så pass mycket att hon och de andra i byn är rädda och oroliga så fort bosättare kommer ner till Yanoun på grund av den historia som finns innan år 2002 och det våld som byborna utsattes för av bosättare. Den här gången var de bara en grupp israeler som var ute på tur andra gånger skulle kanske ett annorlunda scenario utspelats.

Senaste besöket i byn As Sawiya blir en sorglig syn för oss. as-Sawiya är en by som ligger nära bosättningarna Eli och Ma’ale Levon. 1Bosättningar är illegala enligt internationell rätt eftersom de bryter mot artikel 49 i den fjärde Genévekonventionen. Enligt OCHA finns det 150 bosättningar på Västbanken inklusive östra Jerusalem samt 100 utposter. I dessa bosättningar bor över 500 000 bosättare. [2]

Tidigt på morgonen har bosättare tagit sig ner till byn. Förstörelsen är total, 120 olivträd är antigen uppdragna eller nerhuggna.

De äldsta träden har  tjocka stammar och täta trädkronor, dessa har de inte lyckats dra upp med rötterna utan istället givit sig på stammarna. Vissa av träden är 50-60 år gamla. Tre bönder har drabbats av förstörelsen.

När vi följeslagare kommer till fältet är det full uppståndelse. Den israeliska fredsorganisationen Rabbis for Human Rights, palestinska myndigheten och israeliska militären pratar med ägarna till fälten. 2 Rabbis for Human Rights är en israelisk människorättsorganisation  som ger en samlad röst åt rabbiner i kampen för mänskliga rättigheter både i Israel och på det ockuperade området. [3] Många är där och ser vad som händer men det finns inte mycket mer att göra.

Enligt internationell rätt har Israel en skyldighet som ockupationsmakt att skydda de palestinier som bor på Västbanken. Israel måste försäkra de palestinska bönderna en säker och obehindrad tillgång till sitt jordbruk under hela året och dessutom se till att de som utför attacker mot bönder ställs till svars för sina handlingar. De israeliska myndigheterna försummar att uppfylla detta ansvar och gör inte tillräckligt för att förhindra att israeliska civila attackerar palestinier, deras egendom och land. Förövarna ställs sällan till svars för sina handlingar, många fall läggs ned i brist på bevis eller undersöks inte ens. UNOCHA, United Nations Office for Coordination of Humanitarian Affairs occupied Palestinian territory. [4]

Telefonen ringer, det är ett samtal från byn al-Mughayyir.

Fåraherden Kamal Abdullah Mazoud har på morgonen varit ute och vallat sina får. Plötsligt blir han nedslagen bakifrån av ett antal bosättare. Han blir medvetslös efter slaget mot huvudet och kan inte se hur många bosättare det var som attackerade honom. Han ådrar sig en så pass kraftig sårskada att han måste uppsöka sjukhus för att få skadan sydd.

Bosättarna skadar även sjutton av hans får varav två är knivstuckna i halsen. De två fåren ligger och flämtar på ett lastbilsflak när vi kommer hem till familjen. Kamal själv har fått komma hem från sjukhuset och ligger medtagen på sin soffa. Vi försöker få fram så mycket information som det bara går men det är svårt då han är så pass medtagen att det bara blir ett besök på tjugo minuter.

Vi lämnar Kamal med sin familj, vi får komma tillbaka en annan dag. Kamals brorsdotter Thamina säger till oss innan vi går:

– Kamal vill inte ha några problem med bosättare, allt han vill är att försörja sina tolv barn.

För nästan precis ett år sedan, närmare bestämt den sjunde mars förra året, blev Kahel Awadallah allvarligt skadad av bosättare när han var ute och arbetade med jordbruket. Idag är han 25 år. Det har varit ett svårt år för Kahel, han har fått genomgå åtta operationer när jag träffar honom och ytterligare två operationer väntar. Det är svårt att säga om han kommer bli helt återställd.

Kahel berättar för mig att han blev skadad under en sammandrabbning mellan bosättare och palestinier från hans hemby. Han och de andra bönderna blev attackerade med hacka och stenar och till slut även beskjutna med gummikulor av bosättarna. Han fick svåra skador av både hackan och gummikulorna, framförallt hans höger ben blev illa åtgånget.

Kahel mår betydligt bättre när jag träffar honom jämfört med för några veckor sedan, hans höger ben är i helgips, han kan ta sig runt med hjälp av kryckor och har för första gången på länge kunnat lämna sitt hus för egen maskin. Hans mentala hälsa är nu bättre men det är en lång väg kvar.

Kahels far har Parkinson och på grund av detta inget jobb. Kahel är den som försörjer familjen, han har inte kunnat arbeta på ett år. Familjen befinner sig i en extremt ansträngd situation både hälsomässigt och ekonomiskt.

Olika rättssystem appliceras på de som bor i samma område. När palestinier skadar bosättare använder de israeliska myndigheterna alla medel för att gripa och åtala den misstänkte för brottet, detta inkluderar åtgärder som inte är i enighet med internationell rätt och uppenbart bryter mot mänskliga rättigheter. Bosättarna som lever på ockuperat område åtalas däremot enligt israelisk straffrätt. Skillnaden när israeler skadar palestinier är att rättssystemet är mer förlåtande och gör fler kompromisser. I många fall då bosättare åtalas för det våld de utsatt palestinier för så är straffen ofta lindriga. Många palestinier anmäler inte ens de brott de blivit utsatta för på grund av mycket liten tillit till det israeliska rättssystemet. B’Ttselem är ett israeliskt informationscenter för mänskliga rättigheter i det ockuperade området. [5]

Notes:

    Källor

    1. www.diakonia.se/sa/node.asp?node=1164

    2. OCHA

    3. http://rhr.org.il/eng/index.php/category/palestinian-rights/

    4. OCHA

    5. B’Tselem

    Den här reserapporten skrevs i Yanoun. Bokmärk permalänken.