Vinterns ockuperande kyla

Under våra första veckor i Jordandalen påtalade många personer vi mötte att vintern var i antågande. Flera uttryckte oro över att situationen varit lugn ett tag och fruktade mer aktivitet från ockupationsmaktens sida. Efter den senaste veckan står det klart för mig att det skett en förändring och att vintern verkligen är här. I det här fallet är det däremot mer än en förändring i temperatur och antal soltimmar.

Militärfordon i byn Furush Beit Dajan. Foto: Josefin

När vi är ute och följer fåraherdar i norra Jordandalen ser vi ofta gråa militärplan flyga lågt över marken. Det hörs titt som tätt skottlossning från de militära områdena i närheten. På vägen tillbaka till Jeriko förra måndagen såg vi under tio minuters bilfärd ett stort antal soldater, militära fordon och pansarvagnar på olika fält nära väg 90 som går igenom Jordandalen. Dagen därpå fortsatte övningen och vi såg ytterligare militär närvaro i området kring Jiftlik och staden Tubas. Vi besökte samhället Furush Beit Dajan och såg vid infarten två pansarvagnar. En lokal tomatodlare berättade hur soldater vandrat mellan växthusen i byn natten innan och uppgav att det kändes som ett krig. Byborna var oroliga och vågade inte röra sig lika fritt som vanligt.

Under vårt besök såg vi på avstånd hur bulldozrar med militära fordon bredvid arbetade på två närliggande kullar. Tomatodlaren trodde att den civila administrationen höll på att gräva upp vattenledningar och han berättade att vattnet varit avstängt för byn sedan morgonen. Bristen på vatten försvårar familjens odlingar och vi fick se att tomatplantorna fått virus och inte växer som de ska. Detta ledde till stort inkomstbortfall förra året och familjen är rädd att förlusten blir värre i år.

Rivning av vattenledning utanför Tubas. Foto: Josefin

Dagen därpå såg vi utanför staden Tubas två rivningar som skett morgonen innan. På det ena stället hade en vattenledning och vattentank grävts upp. Detta var andra gången på kort tid. 18 jordbrukare som lever i närheten hade gått samman i kooperativ för att samäga ledningen och tanken. Rivningen påverkar förutom dem, flera familjer i området. Den andra tanken var nyligen färdigbyggd med finansiering från Oxfam och Sida. Det enda som återstod var att ansluta den till en vattenledning. Den civila israeliska administrationen hade dykt upp och förklarat området som ett avstängt militärområde medan de rev tanken. Ett vittne sa att rivningen påverkar runt 300 familjer med ungefär 10 medlemmar var. Jordbrukarna i närheten var fortfarande i chock vid vårt besök och visste inte vad de skulle ta sig till.

Veckan avslutades med ett besök hos en familj i Ras ’Ein al ’Auja strax norr om Jeriko. Familjen berättade att de fått en order om att riva ner ett hus de nyligen börjat att bygga. Byggnaden skulle vara riven inom 14 dagar. Ett par dagar senare hade den civila administrationen kört upp i närheten och använt en drönare för att undersöka om rivningsordern följts. En anledning till förbudet att bygga vidare var att familjen bor på en plats med arkeologiska fynd. En äldre man berättade att israeliska myndighetspersoner kommit och grävt utan att hitta något av intresse. Han var frågande till att platsen helt plötsligt blivit viktig när de levt där i femtio år. En av sönerna berättade om en släkting som häromveckan fått sin traktor konfiskerad och själv blivit häktad i fem dagar. Han hade blivit släppt, men fått höga böter som familjen hade svårt att betala.

Den militära närvaron, vattenbristen, svårigheterna att kunna bygga och driva sina jordbruk är faktorer som ofta återkommer i de möten vi har med lokalbefolkningen. Jordandalen är känd för sina militära övningar, vilka påverkar livet för lokalbefolkningen när de måste utrymma sina hem eller får sina odlingsmarker förstörda. Ungefär 45 procent av dalen räknas som militärområde som palestinier inte har tillgång till [1]. Jordandalen är strategiskt viktigt för Israel eftersom den gränsat till Jordanien. Det finns en buffertzon på en bredd av ungefär en kilometer längs med Jordanfloden ner till Döda havet [2]. Det är svårt för palestinier i område C att få tillstånd att bygga någonting vare sig det är ett bostadshus eller en vattenledning. Att juridiskt bestrida en rivningsorder eller en demolering är krångligt och näst intill omöjligt [3].

Husgrund i Ras ’Ein Al ’Auja. Foto: Josefin

Källor

[1] B’tselem, the Israeli Information Center for Human Rights in the Occupied Territories, The Jordan Valley, 2017-11-11, https://www.btselem.org/jordan_valley, hämtat 2019-12-08.

[2] Jordan Solidarity movement, Military control, 2012-07-07,
http://jordanvalleysolidarity.org/background-info/militarisation-of-the-jordan-valley/, hämtat 2019-12-11.

[3] B’tselem, the Israeli Information Center for Human Rights in the Occupied Territories, Israel lifts last veil disguising its West Bank planning policy, 2018-06-14,
https://www.btselem.org/planning_and_building/20180614_last_veil_disguising_west_bank_planning_policy_lifted, hämtat 2019-12-08.

För mer om rivningarna utanför Tubas se:
B’tselem, the Israeli Information Center for Human Rights in the Occupied Territories, Civil Administration demolishes two water cisterns in Khirbet ‘Einun in the Jordan Valley, 2019-12-03, https://www.btselem.org/facing_expulsion_blog?nid=211996, hämtat 2019-12-08.

Den här reserapporten skrevs i Jeriko. Bokmärk permalänken.