Tema: Bosättare
Teman
Världens ögon är saknade i Hebron
Vi, följeslagargrupp 78, blev i mars 2020 evakuerade i förtid från Hebron på grund av coronapandemin. Nu nio månader senare får jag information om situationen på plats och om vad som händer, genom meddelanden från personer vi lärde känna, eller genom att följa olika lokala organisationer i sociala medier.
Så använder Israel militära skjutzoner för att bebygga Västbanken
Nästan en femtedel av Västbanken består av israeliska så kallade skjutzoner. Det är en större geografisk yta än område A, där den palestinska myndigheten i teorin har makten. Militärzonerna är stängda för allmänheten och de flesta palestinier som en gång levde här har tvingats att lämna sina hem. De få som bor kvar trakasseras kontinuerligt. Samtidigt har bosättare börjat att bebygga skjutzonerna.
Olivträdet i Israel-Palestinakonfliktens mitt
Det är slutet av november och olivskörden på Västbanken börjar lida mot sitt slut. Olivträdet är för palestinierna så mycket mer än ett träd, det är en djupt rotad del av den palestinska identiteten. Israeliska styrkor och bosättare har genom åren grävt upp, sågat ner eller på andra sätt förstört miljontals olivträd. Avsaknaden av följeslagarnas skyddande närvaro under årets olivskörd har gjort att det är viktigare än någonsin att uppmärksamma den vandalisering som sker av palestinsk mark och egendom och de attacker som riktas mot olivplockare.
Att plocka oliver i en ockuperad stad
I skuggan av amerikanska valet och coronapandemin fortsätter den israeliska ockupationen av Västbanken. Detta märks inte minst under den pågående olivskörden, som utan internationella observatörer i år innebär ökad oro för trakasserier och vandalisering. I hjärtat av Hebron, där militär, extremistiska bosättare och palestinsk civilbefolkning ska samsas på en väldigt liten yta, blir det extra tydligt.
Den internationella närvaron behövs i skörden av det gröna guldet
För ett år och några dagar sedan satt jag och mina teamkamrater, Ben från Wales och Isabela från Brasilien, under ett olivträd i byn Shufa på norra Västbanken. Mohammed skulle få hjälp att skörda sina oliver med vår skyddande närvaro. Det här året hade säkert Följeslagarprogrammet, eller någon annan internationell organisation, varit på plats och skyddat honom också, om det inte hade varit för Covid-19-pandemin. Tyvärr är behovet av hjälp mot bosättare betydligt större än det finns fredsorganisationer som kan bistå på plats.
Längtan efter rörelsefrihet
Vi följeslagare följer med Abed Salaymeh när han visar internationella turister hur den begränsade rörligheten drabbar de palestinska invånarna i Hebron. För mig verkar begränsningarna mer vara till för att göra livet svårt för palestinierna än på grund av säkerhetsskäl. Det vi bevittnat under tiden i Hebron är ibland allvarliga incidenter, men lika ofta sådant som långsiktigt nöter ner människor.
Att stympa ett land
Hizma är arketypen för en palestinsk by under israelisk ockupation. Om planen på att förbinda alla bosättningar mellan Jerusalem och Jeriko implementeras, och följaktligen kapa Västbanken på mitten, är det slutet för en tvåstatslösning. Hizma ligger rakt i skottlinjen för projektet. Samtidigt står människorättsorganisationer och världssamfundet handfallna medan alltfler palestinier börjar tappa tron på frivilligorganisationer och FN-organ som säger sig stå upp för folkrätten. En av kritikerna är Hizmas borgmästare som är trött på tomma löften.
Identitetspolitik
En som gift sig med en person från Västbanken eller Gaza, kan inte med självklarhet bo tillsammans med sin partner i Jerusalem, de får ansöka om det. Inte heller ett barn som föds i Jerusalem är nödvändigtvis per automatik jerusalembo. Rätten till familjeliv påverkas av Israels tillstånd.