Tema: Bosättare
Teman
En 28 år lång rättegång med alla bevis
Uppe på en kulle med en fantastisk utsikt bor den palestinska kristna familjen Nassar. När du tittar ordentligt ser du istället ett hot som försöker komma närmare. Runt omkring dig ser du röda hustak från israeliska bosättningar, du ser dem på alla höjder, det är bara kullen som du står på kvar.
Hebron. Rädslans geografi
Det tar inte lång tid i Hebron för att känna av den, rädslan som följer av långvarig ockupation, stegrande misstänksamhet och konflikt. Desto längre tid tar det att lära sig att orientera sig. En vanlig stadskarta säger väldigt lite om hur det är att egentligen röra sig i staden och vad det innebär för människorna som bor här.
Vatten som ett verktyg i konflikten kring bosättningar
Vatten används som ett verktyg i konflikten kopplat till de israeliska bosättningarna på många olika sätt, vilket vi följeslagare från olika delar av Västbanken kan vittna om. Bland annat berättar följeslagarna i South Hebron Hills om att palestinier får sina brunnar förgiftade av israeliska bosättare. Detta är något som den judiska israelen Orli beskriver som ”ett inte helt ovanligt fenomen som inte längre gör mig förvånad”.
Abraham Weizfeld: “Att bekämpa ockupation och antisemitism går hand i hand”
Han föddes i Breslau av judiska föräldrar som överlevt nazisternas getton. Idag är Abraham Weizfeld en ledande profil mot Israels ockupation av Västbanken.
– Politik var aldrig mitt primära intresse. Men när jag såg vad den israeliska staten gör i judendomens namn var jag tvungen att ta ställning, säger han.
Nattligt besök av militären
Strax efter midnatt väcks hela familjen av israelisk militär som samlar vuxna, barn och gamla utomhus medan de går igenom hemmet. En inte ovanlig företeelse för palestinier på Västbanken.
När vatten är olagligt
– Det är helt omöjligt för oss att få vattnet, hur mycket vi än betalar! Ge oss ett pris så betalar vi! Men även om vi vill betala så kan vi inte få vattnet. Hur kan det vara olagligt att ha vatten? Alla behöver ju vatten för att kunna leva.
”Det är din mark, men du får inte vara på den.”
Markerna runtom den palestinska byn Turmus’ayya är mycket frodiga, perfekt för jordbruk. Här brukade byborna tillbringa fredagseftermiddagarna tillsammans med sina familjer och njuta av det vackra landskapet. Idag får de bara tillträda marken två gånger om året och bevakas då av israelisk militär och polis.
Gör vi någon nytta?
Har följeslagarnas närvaro på Västbanken någon betydelse, egentligen? Kan man åstadkomma något av vikt genom att vara här i tre månader?
”Jag tycker synd om bosättarna för de är ockuperade av sin egen rädsla”
Vid källan Ein al-Qoos som en gång i tiden försåg Nabi Salehs invånare med vatten tillåts idag endast israeler att vistas. Inga skyltar informerar om att palestinier inte får befinna sig på platsen och de nymålade bänkarna i den lummiga grönskan ger snarare ett välkomnande intryck. Trots detta tar det 20 minuter innan en militärjeep anländer och beordrar oss att lämna området.
