Tema: Husrivningar

En för alla, alla för en…?

Vi är på besök i Beit Kahil, ett samhälle strax norr om Hebron. En stor mängd barn möter  oss så fort bilen stannar. Min följeslagarkollega ropar ”merhaba” med ett stort leende och börjar genast busa med barnen som snart skriker av skratt. Just nu tänker ingen på att flera av barnen har anhöriga i israeliskt häkte och snart kommer få sina hem rivna av israelisk militär.

När man inte längre kan åka hem till farmor

Varje helg brukar Michelles barnbarn komma och hälsa på och övernatta. Nu har Michelles hem och restaurang rivits. 20 personer har tappat sin främsta inkomst, ett barn har förlorat sin trygga plats.

De kämpar för rätten att kunna stanna

Sömzonen är zonen mellan muren, som är byggd på palestinsk mark, och den gröna linjen enligt 1967 års bestämmelser om gränser. Inom denna zon finns flera palestinska byar som varken har tillgång till vatten, elektricitet eller tillstånd att anlägga nytt. Att kunna bestämma över sin rätt att stanna, är viktigt. Trots att man vet att det man bygger blir rivet, väljer man ändå att bygga upp sina hus om och om igen.

En ofrivillig roll i ett politiskt spel

Det finns mycket att berätta om beduinernas liv i Khan al-Ahmar, men den här texten skriver jag med anledning av deras ofrivilliga roll i ett politiskt spel. Ett spel som handlar om ”The Greater Jerusalem”.

”De har raserat mitt hjärta och min dröm”

För många palestinier är hotet om husrivning vardag. Många familjer lever i en ständig ovisshet om när de ska få en rivningsorder och när den i så fall ska genomföras. Men befolkningen lever vidare och kämpar för att få leva ett fritt liv. Ett liv där de kan gå till arbetet, umgås med sina familjer, utbilda sig och ge barnen en bra framtid, utan oro för att ockupationen än en gång ska styra över deras liv.

”Vi försökte att stoppa detta på alla sätt”

Hur känns det att riva sitt eget hem? Iman Shawamreh vet. Med hjälper av vänner, grannar och familjen rev hon en dag i september delar av sitt hus i Beit Hanina.
– Det här är helt fel, säger hennes svärmor Umm Fadi.

– Var finns rättvisan?

-Vi var några gamlingar som ställde oss i första ledet. Sex av oss blev gripna och bundna till händer och fötter säger Suleiman Hthaleen. De körde oss till polisstationen i bosättningen Maale Adumim. Där blev jag slagen på kroppen av en soldat.

Huset som Yusuf byggde

Palestinska hus utan byggnadstillstånd får rivningsanmodan och rivs. Byggnadstillstånd ges normalt inte till palestinier. Israeliska hus utan byggnadstillstånd kan få rivningsanmodan men kommer inte att rivas, utan troligen legaliseras. Avståndet mellan husen kan vara några hundra meter men det ena huset har staten på sin sida. Det legala systemet syftar inte till rättvisa.

Lugnet före stormen?

– Vi har haft tre månader utan problem med husrivningar, men nu har läget plötsligt förändrats till det sämre. Kanske kommer det att bli krig igen.
Vi sitter i ett tält i byn Susya i South Hebron Hills och pratar med Nasser Nawaja, fältarbetare för den israeliska organisationen B’ Tselem i Betlehem- Hebronområdet på södra Västbanken. (1)

Att se på när ens hus förstörs

Vi får ett samtal på morgonen den 3 september om att ett flertal husrivningar har skett och fortfarande sker i den lilla byn al-Walaja, belägen strax utanför Bethlehem på gränsen till Jerusalems kommungräns. När vi kommer dit håller det fjärde huset på att rivas.