Tema: Israeliska samhället

Mörk turism i Goliats Stad

I byn Silwan, numera en central komponent av östra Jerusalem, har den radikala bosättarorganisationen El’ad, med David Be’eri i spetsen, operativ kontroll över utgrävningen “Davids Stad”. Konsekvenserna är tvångsvräkningar av palestinier och en blomstrande turistnäring, som oavkortat gynnar bosättarrörelsen.

Romans med rädslan

– Det här är historien om Tameer och Itamar, en muslim och en jude som växer upp i Haifa. De går i olika skolor, men efter skolan träffas de och leker tillsammans. Och vad är det de leker med? Med pistoler förstås. Och deras föräldrar köpte dem vapen, stora vapen, av plast. Men Itamar vet att han inom kort ska bli riktig soldat i armén och få ett riktigt vapen.

Att lära sig räkna med stridsflygplan

Ruth beskriver hur man kan sluta se automatvapen, hur de bästa eleverna på skolorna hamnar i de hårdaste typerna av militärtjänstgöring – inte de bästa universiteten, samt hur hon fortsätter kämpa för ett Israel med lika rättigheter för alla, oavsett religion.

En israel som engagerar sig för palestiniers rättigheter

Under mina tre månader som följeslagare i Hebron på Västbanken träffade jag varje dag palestinier som lever under förtryck och diskriminering under den israeliska ockupationen. Många palestinier jag pratade med var uppgivna då de kände sig övergivna av omvärlden och att ingen bryr sig om deras situation. Men trots att situationen kan verka hopplös finns det både privatpersoner och organisationer, både i Israel och i resten av världen, som engagerar sig och arbetar för palestiniernas rättigheter och för att stoppa ockupationen.

Prövad och dömd på knappt femton minuter

I ett bås sitter en blek och mager pojke i 16-årsåldern. Runtom honom är olika vuxna personer, de flesta i uniform, andra civilklädda. Ingen tittar på pojken, de är fullt upptagna med att prata med varandra. Dörren till vänster öppnas då och då och främmande personer går in och ut ur rummet. Efter cirka femton minuters samtal på hebreiska, som översätts sporadiskt till arabiska av en ung israelisk soldat, beslutas att pojken ska hållas kvar tre dagar till i ett förhörscenter i syfte att få fram ytterligare erkännanden.

”Vi ser inte deras vapen, men det gör ni.”

Var vi än befinner oss här ser vi vapen, inte bara bland militärer och poliser; även israeliska bosättare har ofta maskinvapen hängandes över axeln. Vapen i affärer, restauranger, busshållplatser, sjukhus, förskolor. Samtidigt finns det många i det israeliska samhället som står emot, som vågar vägra bära vapen.

Bostad efter etnicitet

Gwinwa är en ung kvinna från Nasaret med många tankar och stora drömmar kring hur hon vill leva sitt liv som en självständig, kristen israelisk kvinna. Hon har ett instagram-konto där hon lägger upp feministiska budskap och hon drömmer om att flytta till Italien. Dock är situationen för henne och andra från den arabiska minoritetsbefolkningen med israeliskt medborgarskap ofta komplicerad på många sätt. Bland annat finns det många platser i Israel där araber enligt lag inte kan bosätta sig, även om de är israeliska medborgare.

Allting handlar om rädsla

Hur ska man förstå att vanliga, reflekterande israeler accepterar att ockupationen, med alla de övergrepp och allt förtryck mot palestinier som den för med sig, får fortsätta? Hur kan israelerna tro att den ska bidra till ett tryggare liv i Israel? Hur kan judar, som själva utsatts för så mycket våld och hat under århundraden, själva bli förövare mot ett annat folk? Det är frågor många israeler får.

Kampen för att kunna stanna kvar

Olika platser men samma kamp. Rätten att få vara den en är, är en rättighet som många individer och grupper kämpar för runt om i hela världen. Normer och samhälleliga förutsättningar kan försvåra arbetet, men en tro på en förändring och ett mer accepterande samhälle är något som förenar alla dessa aktivister. Min sista reseberättelse, för denna gång, bjuder på inspiration från hbtq-rörelsen i Jerusalem.

Vi har inte lyxen att tappa hoppet

I ett israeliskt arbetarklassområde i Jerusalem, cirka 15 minuter från gränsen mot Betlehem träffade jag Angela Godfrey-Goldstein, en luttrad fredsaktivist, med brittisk och israelisk bakgrund. Hon berättade om sin syn på det israeliska samhället, den politiska situationen och att känna hopp för fred.