Tema: Kultur

Frihetsteatern

Välkomna till Frihetsteatern i Jenins flyktingläger. Det här är en mötesplats för människor från jordens alla hörn som är övertygade om att konst spelar en ovärderlig roll i att bygga ett fritt och hälsosamt samhälle.

Yalla Yalla Ramallah!

- Åh jag älskar honom! Han är så bra! Han är sångare från Irak! Shireen höjer volymen på den låt som precis börjat spelas på radio så rutorna på bilen dallrar. Alla sjunger med, till och med hennes systerdotter. Bilen är knökfull.

Vapen har blivit vardag

Det har blivit vardagligt. Att se vapen. Vapen som bärs av israeliska soldater i alla sorters sammanhang. Bosättare på joggingrunda med vapen dinglande över armarna. [1] Eller på promenad med barnvagnar, också med sina vapen hängande runt kroppen. Vad som i början kändes extraordinärt känns nu ofta som bara en del av vardagen. Vid den tanken kommer insikten om att jag nu, på något sätt, vant mig vid något som för många besökare kan kännas chockerande.

Fredsvännernas motstånd

Alla vittnesmål. Jag vet inte längre hur många berättelser jag har tagit del av. Jag har redan tappat räkningen. Otaliga historier om olivträd som eldats upp av bosättare, om flera timmars väntan vid en vägspärr, om ett familjehem som har jämnats med marken av israeliska armén, om en palestinsk tonåring som har satts i fängelse utan rättegång, om skolbarn som ser vapen när de går till skolan. Vad händer med människor som ständigt lever i denna verklighet?

Minnena handlar om möten med människor

Nu har mer än halva tiden gått av de tre månader som jag ska tillbringa i Israel och Palestina. Upplevelserna har varit många och kontrasterna stora. Jag har också haft mina första lediga dagar med besök av familjen och sköna dagar på stranden i Tel Aviv. En välbehövlig vila men också en påminnelse om de stora skillnaderna i detta land. Att börja dagen med att dricka te i ett tält i South Hebron Hills och avsluta samma dag på ett modernt hotell vid Medelhavets strand skapar viss förvirring.

Flyga drake

- Jamil, ah, jamil! Kvinnorna runt omkring mig suckar och ler, de håller handen över hjärtat och tittar stolt på mig. Flickorna fnittrar, pekar och pratar i mun på varandra. Jag är på besök i Jinba, en liten by längst söderut på Västbanken nära gränsen mot Israel. Kvinnorna och barnen har klätt mig i hijab (slöja) och de är mycket nöjda med resultatet – jamil betyder vacker.  Jag frågar hur livet i byn är och vi pratar med hjälp av de få ord jag kan på arabiska och de engelska ord några av flickorna lärt sig, men mest gestikulerar vi.

Normalt under ockupation

En förmiddag träffar jag och min följeslagarkollega en sjubarnsfamilj. Det är liv och rörelse, alla pratar i munnen på varandra, vill låna min kamera och pratar ivrigt med mig på arabiska. Jag gör en mental anteckning om att ta fler arabiskalektioner.

Jag vill berätta om Sarah

Jag träffade Sarah första gången när hela vårt Hebron-team var till South Hebron Hills tillsammans med några från föregående team, under våra överlämningsdagar. Vi var på ett kort besök i byn Um al-Kher för att bli introducerade till situationen och arbetet där. Följeslagarna har med sin närvaro försökt att underlätta för byborna som bor granne med bosättningen Karmel. Det är endast en smal grusväg och ett högt staket som skiljer den palestinska byn och den israeliska bosättningen åt. Ibland blir byborna utsatta för angrepp från bosättarna, som kastar stenar på deras tält och skjul eller på deras djur.

Omar

 Jag vill ha enighet på riktigt, inte på papper. Så säger 25-årige Omar Azzam, sistaårsstudent i grafisk design och författare om den senaste tidens försoningsprocess mellan de två största palestinska partierna, Fatah och Hamas, efter en tid av bitter osämja. Jag har mött Omar i hans hem i byn Yasuf på norra Västbanken vid några tillfällen, i måndags lagade hans mamma avskedslunch som vi åt tillsammans.

En fredens födelsedag

”Köttet är snart klart!” Tamer sköter grillen och vi äter, pratar och skrattar. Någon spelar trumma, någon tänder en vattenpipa. Min följeslagarkollega Patricia spelar volleyboll med några palestinska flickor en bit bort. Det är fredag eftermiddag och vi firar Tamers födelsedag med picknic i Wadi Qana. Runtomkring oss reser sig grönskande berg, täckta av djupröd vallmo. På bergstopparna syns bosättningarnas takknoppar avteckna sig mot den klarblå himlen.