Tema: Område A

Ockupationens vardag

Hur påverkar ockupationen palestiniers och israelers sätt att se på varandra? Förmodligen bidrar den till att öka rädslan för ”den andre”. Rädslan är inte obefogad, men ockupationen är knappast den bästa lösningen för att uppnå en rättvis överenskommelse mellan palestinier och israeler.

”Jag hoppas på fred”

I Islam Abu Odehs kök välkomnas alla som vill lära sig laga palestinsk mat samtidigt som de lär sig mer om livet i flyktinglägret Aida. Hon har blivit kändiskocken på Västbanken med ett tydligt mål – att kunna ge sin son med cerebral pares ett bättre liv och möjligheten att få gå i skolan.

Valet att ge upp finns inte

Islam Jameel är en kvinna med det största leendet som sprider sådan energi kring sig när hon berättar om resan hon gjort från det att hon fick en son med funktionsnedsättning. från att se sin sons behov, till en idé och som sedan blir till att idag driva ett projekt som arbetar för att förbättra vardagen för barn med funktionsnedsättningar. Med små medel och samarbete mellan kvinnor i samma situation är projektet nu så framgångsrikt att det finns en väntelista på familjer på Västbanken som vill att deras barn ska få ta del av programmet.

Kvinnor som gör skillnad

-Vi i Machsom Watch är israeliska kvinnor och de flesta av oss har, liksom jag, tjänstgjort i den israeliska armén. Vi går till åttio ”checkpoints”, vägspärrar, varje dag för hjälpa palestinier som hamnat i svårigheter.
Grupp 72 i Ekumeniska följeslagareprogrammet i Palestina och Israel , EAPPI, sitter i övre salen på kontoret i gamla stan i Jerusalem och lyssnar på Hanna Barag, i åttioårsåldern och full av energi och pondus som berättar om sitt mångåriga engagemang för mänskliga rättigheter.

Barn som grips av militär

Flera gånger i veckan står vi på skolvägar där den militära närvaron är hög. I Tuqu’, en by söder om Betlehem, ligger fyra skolor nära varandra. Därför går alla elever från lågstadiet till gymnasiet på den här vägen. När vi står där är det alltid trevlig stämning och alla elever säger god morgon. De minsta vinkar glatt, vill veta våra namn och skaka hand. Men lite längre bort står soldaterna.

Fatimah al-Mahamie, arkitekt

Fatimah vill starta en egen arkitektfirma tillsammans med sin man Marwan. Hon vill återinföra en del element ur den gamla ottomanska och arabiska arkitekturtraditionen. Mashrabiya-fönster ligger henne varmt om hjärtat. Samtidigt pekar hon på problem för Yattas stadsplanering.

Hjälp när könsrollerna påverkas av ockupationen

2018 signerade Mahmoud Abbas en ny lag som upphävde den artikel i strafflagen som tidigare verkställdes på Västbanken, en artikel som möjliggjorde för våldtäktsmän att undgå straff om personen gifte sig med våldtäktsoffret [1]. Enligt Ameena Hasa Musleh Al Hilo, föreståndare på Mehwar centret och skyddsboende, finns sedvänjan kvar i samhället vilket de arbetar med att förändra.

Rätten att protestera

I Sverige har första maj passerat. En dag då många samlas på gator och torg och marscherar under paroller som till exempel ”fred” och ”solidaritet”. Men kanske var det först i min roll som följeslagare som jag förstod ordens verkliga betydelse och vad det innebär att leva i solidaritet med människor som kämpar för fred, frihet och förändring.

Kontrasternas vandring

Det är början på min tid som följeslagare och vi möter gräsrotsorganisationen Wi´am, ett möte med många intryck. En vandring längs gatorna med målningar om fred och ockupationens historia. Hur olika platser visar på hur samhället finner lösningar för att skydda barnen, arbeta för fred och ett slut på ockupationen.

Olovlig vänskap

De båda männen skickar cigaretten mellan varandra. Röken lägger sig som en dimma över köksbordet och mellan blossen skrattar de åt varandras försök att göra narr av den andres olikheter. Mo är palestinier, Joseph är israel. Deras respektive samhällen säger att de borde vara fiender, men i det trånga köket finns inget annat än en befriande vänskap.