Tema: Rätten till mark och tvångsförflyttning

På lånad tid i Mak-Hul

I Jordandalen lever många palestinska beduiner och boskapsskötare. Israels ockupation och kontroll över nästan hela Jordandalen gör dock att palestinier trängs bort från sina marker.

Att stympa ett land

Hizma är arketypen för en palestinsk by under israelisk ockupation. Om planen på att förbinda alla bosättningar mellan Jerusalem och Jeriko implementeras, och följaktligen kapa Västbanken på mitten, är det slutet för en tvåstatslösning. Hizma ligger rakt i skottlinjen för projektet. Samtidigt står människorättsorganisationer och världssamfundet handfallna medan alltfler palestinier börjar tappa tron på frivilligorganisationer och FN-organ som säger sig stå upp för folkrätten. En av kritikerna är Hizmas borgmästare som är trött på tomma löften.

Växande avstånd – När landet du är beroende av försvinner bit för bit

Kulturlandskapen på Västbanken påverkas i hög grad av den israeliska ockupationen. Effekterna av minskad rörelsefrihet och landkonfiskering märks på människorna, naturen och samspelet däremellan, i Tulkarem såväl som i Jordandalen.

Varning skjutområde/lekande barn

Det finns barn som tvingas gå över militärområden för att ta sig till skolan, riskerar att stöta på aggressiva bosättare efter skolan och under natten, samt har en osäker framtid om hur länge deras skola kommer att få stå kvar. I beduinsamhället Khan Al Ahmar är barnen med och kämpar för rätten till utbildning .

Muren som blev en bro

Muren går som en spricka genom jordbrukslandskapet på nordvästra Västbanken. En spricka som inte bara separerar bönderna från sin mark, men som också hindrar människor från att mötas. Men trots svårigheterna förmår lantbrukaren Jalal fortsätta sträva mot fred och försoning.

Vinterns ockuperande kyla

Under våra första veckor i Jordandalen påtalade många personer vi mötte att vintern var i antågande. Flera uttryckte oro över att situationen varit lugn ett tag och fruktade mer aktivitet från ockupationsmaktens sida. Efter den senaste veckan står det klart för mig att det skett en förändring och att vintern verkligen är här. I det här fallet är det däremot mer än en förändring i temperatur och antal soltimmar.

Kvinnorna i al-Walaja

Vi möter dem ofta – de stolta och starka kvinnorna. Vi mötte dem i al-Walaja, nio kvinnor som hade en vision och en dröm att göra skillnad för sin familj. Att bringa hopp till sin by. al-Walaja – kallad den vackra byn – är idag omgiven och begränsad av bosättningar och en utbyggnad av muren är planerad.

Blåljus och sirener i “Lilla Gaza”

Al-‘Isawiya kan mycket väl vara Jerusalems mest polistäta område. Men blåljus och sirener gagnar inte invånarna här. Tvärtom karakteriseras deras vardag av polisbrutalitet och trakasserier. Tårgas och ljudgranater som avfyras mot bostadshus, kollektiv bestraffning, nattliga räder, och övervåld hör till vardagen. Det är ett av östra Jerusalems mest utsatta områden och är känt som “lilla Gaza.” På tre dagar bevittnar vi hur fyra barn grips. I inget av fallen har personerna i fråga gjort sig skyldiga till brott.

”Allt jag vill ha är en benprotes”

En olycka kommer sällan ensam. En enstaka attack sätter en familjs försörjning ur spel och skadar en ung man för livet. Här följer en berättelse som exemplifierar det våld och de trakasserier som dagligen drabbar den palestinska befolkningen i Jordandalen och på andra delar av Västbanken.

Olivträd och familjer rycks upp med rötterna

Det är ett vackert ljud, oliver som faller mot plastduken. Det goda kaffet, serverat i små pappersmuggar är alltid hett och kardemummadoftande. I olivlunden delas måltid och språk blandas. Men där finns också de tunga berättelserna om kampen för marken och odlingarna.