Tema: Sumod

Att stanna kvar

En stor del av det palestinska motståndet mot ockupationen är “sumud”, vilket helt enkelt betyder att stanna kvar. Att vara kvar i landet, stanna kvar på sin mark och inte ge sig. Men på det till stor del Israelkontrollerade Västbanken innebär det ofta stora utmaningar. Vi träffade Abu Ahmed och hörde om hans kamp för att kunna stanna kvar på sin mark trots långdragna domstolsprocesser för att bevisa äganderätt, strikta regler för att få bygga och olagliga israeliska utposter.

Med dans som vapen

– Dans finns i vår kultur och i vårt motstånd. Det är vårt sätt att slåss. Vissa är ute och kastar sten, men vi såg ett annat sätt. Vi vill slåss och kämpa emot med vår kultur i stället. Vi vill visa att vår kultur är ett sätt att visa motstånd. Så säger 20-åriga Haytham. Han dansar i dansgruppen på Alrowwad kulturcenter i flyktinglägret Aida.

Ai Weiwei och Eid från Umm el-Khair

Umm al-Khair, en by med ättlingar till beduiner som flydde Negevöknen 1948, undan kriget och Israel. Idag är 90 procent av byns byggnader och strukturer belagda med rivningsbeslut.
Carmel, den israeliska bosättningen som påbörjades 1980, tar över marken.

Preventiv närvaro på de bedjandes väg

Landskapet runt de bedjandes väg är varierande. Det finns fertila jordbruksområden, grönområden, moderna byggnader och gamla byggnader. Men det finns även israeliska bosättare, militär och polisiär närvaro bland palestinierna som bor längs vägen.

En dag med ett mobilt sjukvårdsteam på Västbanken

Vi är i den lilla byn Jubbet ahd-Dibb, som vi tidigare har besökt, då med en FN-anställd. Nu är det sjukvård som gäller. Ett rum i markplan har ställts i ordning. Några plastbackar med mediciner står staplade på golvet, bakom ett bord sitter sjuksköterskan som registrerar, på ett par plaststolar sitter väntande patienter, och bakom ett skynke håller läkaren till.

Möten med kvinnor i Södra Hebronområdet

Fatma skapar mötesplatser för isolerade kvinnor i Södra Hebrondalen och vill inkludera både kvinnor och män. Aman arbetar på nationell nivå med stöd i sociala och juridiska frågor men även med att få till nya lagar som är mer relevanta för dagens samhälle och utmaningar. Tillsammans ger de hjälp och hopp och kommer att göra avtryck för framtida generationer.

Ickevåld är starkare än bomber

Israel och Palestina präglas av mångfald med en stor språklig och kulturell variation. Det finns många underrepresenterade grupper som lika ivrigt som andra söker en förklaring och en väg framåt till en fredlig lösning på konflikten. En av grupperna som ofta glöms bort i den offentliga debatten är de palestinier som härstammar från Afrika och som kallar sig själva afropalestinier. Hur ser de på ockupation?

De kämpar för sitt hem och sin mark

De kämpar med hjälp av lagen i domstol för att få återvända hem till sin by, sin mark och sina hem. Nu blockerar militären vägen, men familjen kämpar vidare och tänker inte ge upp.

Rätten att protestera

I Sverige har första maj passerat. En dag då många samlas på gator och torg och marscherar under paroller som till exempel ”fred” och ”solidaritet”. Men kanske var det först i min roll som följeslagare som jag förstod ordens verkliga betydelse och vad det innebär att leva i solidaritet med människor som kämpar för fred, frihet och förändring.

Det sörjs och det firas. Det firas och det sörjs.

Det är extremt varmt i Palestina just nu. Det är inte bara temperaturen i Jeriko som kretsar kring 40 grader som ger folk sömnlösa nätter. Det är framförallt den politiska termometern som stiger. Den 18 april i år har Israel firat 70 år av självständighet. Den 15 maj sörjer palestinierna på Västbanken, i Gaza och världen over, fördrivningen från sina hembyar som skedde för 70 år sedan.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page