Tema: Västbankens A, B, C

Ett folk, en familj och ändå omöjligt att leva tillsammans

Palestina- ett delat land med olika ID-kort som begränsar bärarna av dem att arbeta, studera, resa och det viktigaste av allt- leva med sin familj och besöka sina anhöriga. Lägg där till hög arbetslöshet och tuffa levnadsförhållanden. Jag har träffat en kvinna som levt halva sitt liv i Hebron och halva i Gaza.

Åh Betlehem du lilla stad …

Betlehem är staden, själva sinnebilden, för julens budskap. Där vid Manger Square, krubbans torg, ligger Födelsekyrkan och kryptan med stjärnan som markerar platsen för födelsen. Budskapet till all världens folk om fred och frid.

Vinterns ockuperande kyla

Under våra första veckor i Jordandalen påtalade många personer vi mötte att vintern var i antågande. Flera uttryckte oro över att situationen varit lugn ett tag och fruktade mer aktivitet från ockupationsmaktens sida. Efter den senaste veckan står det klart för mig att det skett en förändring och att vintern verkligen är här. I det här fallet är det däremot mer än en förändring i temperatur och antal soltimmar.

Ny bosättning- fler militärer och färre butiker?

Jag hör dem på avstånd, militärerna och deras kängor mot marken. De kommer allt närmare. Jag hör även röster av högljudda bosättare som verkar göra allt de kan för att visa att området tillhör dem. Deras guide pratar engelska och hebreiska. På engelska säger han:

– EAPPI är här för att de är vänner med palestinierna och sympatiserar med dem.

Jag är här för att jag vill stå upp för de mänskliga rättigheterna.

Kvinnorna i al-Walaja

Vi möter dem ofta – de stolta och starka kvinnorna. Vi mötte dem i al-Walaja, nio kvinnor som hade en vision och en dröm att göra skillnad för sin familj. Att bringa hopp till sin by. al-Walaja – kallad den vackra byn – är idag omgiven och begränsad av bosättningar och en utbyggnad av muren är planerad.

Blåljus och sirener i “Lilla Gaza”

Al-‘Isawiya kan mycket väl vara Jerusalems mest polistäta område. Men blåljus och sirener gagnar inte invånarna här. Tvärtom karakteriseras deras vardag av polisbrutalitet och trakasserier. Tårgas och ljudgranater som avfyras mot bostadshus, kollektiv bestraffning, nattliga räder, och övervåld hör till vardagen. Det är ett av östra Jerusalems mest utsatta områden och är känt som “lilla Gaza.” På tre dagar bevittnar vi hur fyra barn grips. I inget av fallen har personerna i fråga gjort sig skyldiga till brott.

Olivträd och familjer rycks upp med rötterna

Det är ett vackert ljud, oliver som faller mot plastduken. Det goda kaffet, serverat i små pappersmuggar är alltid hett och kardemummadoftande. I olivlunden delas måltid och språk blandas. Men där finns också de tunga berättelserna om kampen för marken och odlingarna.

Jordandalen – från ett första till helt andra intryck

Kuperat landskap, fårhjordar på sluttningarna, gröna dadelpalmer och en färgsprakande solnedgång bakom bergen mot Jerusalem. Men Jordandalen är mer än vad som först möter blicken. Vid en mer noggrann titt ses spår av ett uppdelat och ockuperat område med lokala samhällen som dagligen ställs inför stora utmaningar.

Jag vet inte varför!

Första veckan som följeslagare i Betlehem har svaret kommit ofta. En av följeslagarnas uppgifter är att finnas vid vägspärr 300. Följeslagarna finns som en lugnande närvaro och för att dokumentera händelser. Från tidig morgon passerar tusentals personer från Betlehem med omgivning på väg till arbete i Israel. Personer nekas inträde och när de kommer tillbaka frågar vi efter orsaken. Ganska ofta får vi svaret:
 Jag vet inte varför!

Tarqumiya – en vanlig dag på jobbet

Det är tidig morgon vid Tarqumiya, en vägspärr som ligger på gränsen mellan Västbanken och Israel. Men idag är det tomt framför den stora stålkonstruktionen, sånär som på ett par män som sitter framför ett kaffebord. En liten brasa gjord av lastpallar lyser upp deras ansikten. Det är Sukkot, judisk högtid och vi får veta att vägspärren varit stängd hela veckan. Judiska högtider påverkar livet även på Västbanken, då vägar och vägspärrar stängs för trafik. Männen bjuder oss att sitta ner och ta en kaffe med dem.