I vårt badrum står det tre hinkar med brungrått vatten bredvid toaletten. På väggen ovanför sitter ett upptejpat papper med uppmaningar om att stänga kranarna ordentligt, duscha sparsamt och att inte spola toaletten om det inte verkligen behövs. Och när det behövs använder vi i första hand det vatten som vår tvättmaskin har spottat ur sig, drygt tre hinkar smutsvatten producerar ett 30-graders snabbprogram.
Jag bor alltså i Yanoun, en liten by på norra Västbanken i det Palestinska området. Sedan Israel ockuperade området 1967 har Israel utfärdat militärordrar som har flyttat kontrollen över vattnet från palestinska kommuner och byråd till den israeliska armén – som är den ”myndighet” som sköter civila frågor på Västbanken (enligt den fjärde Genèvekonventionen har den ockuperande makten ansvar för den ockuperade befolkningens välbefinnande).
Palestinier har idag tillgång till ungefär 20 procent av den mängd grundvatten som förnyas varje år, från grundvattenreserverna under Västbanken, medan Israel använder resterande 80 procent. Dessutom använder Israel varje år ytterligare 50 procent, som alltså är ett överutnyttjande som på lång sikt tömmer hela grundvattenreserverna (akvifärerna). Siffrorna kommer från EWASH och Hydrological Service of Israel (2008).
I Yanoun bor också Yassir och Wasfiye Murar med sina fyra barn. Som de flesta andra i Yanoun får de sin lilla inkomst från odlingar av vete, bönor, oliver och får- och getskötsel. Det palestinska området är varmt och torrt en stor del av året, så vatten för odlingar och djur är en avgörande fråga. Yanoun har en brunn för byn, men den räcker inte för behoven.
Jag pratade med Yassir vid brunnen för ett par veckor sedan: – Det finns inte vatten till våra fält och odlingar, det räcker knappt till fåren och husen i byn. På sommaren torkar brunnen ut ibland, då måste vi köpa vatten från tankbilen. George S. Rishmawi arbetar för den palestinska organisationen EWASH (Emergency Water and Sanitation/Hygien) som försöker förbättra vatten- och sanitetssituationen på det ockuperade palestinska området.
– Sedan Israel tog kontrollen över vattnet 1967 har inte ett enda tillstånd för nya palestinska brunnsborrningar i den västra akvifären beviljats, säger George.
Det israeliska företaget Mekorot säljer vatten till ungefär hälften av hushållen på Västbanken, vatten som ofta är palestinskt. En kubikmeter (1000 liter) kostar ungefär lika mycket som i Sverige, runt 30 kr, men en genomsnittlig årsinkomst på Västbanken är ungefär en tiondel av en svensk. Enligt världshälsoorganisationen WHO behöver en människa minst100 literom dagen för god hälsa och hygien. Palestinier har i genomsnitt tillgång till 50 liter om dagen, medan israeler i genomsnitt använder280 literom dagen. I Sverige är den genomsnittliga vattenanvändningen 200 liter om dagen. Siffrorna ovan kommer från Världsbanken (2009), Amnesty International (2009), CIA (2008-2010), EWASH (2011) och Svenskt Vatten (2010).
I måndags kom slamsugningsbilen till mitt hus i Yanoun för att tömma toalettavloppstanken (jag märkte att den var full när det rann in avloppsvatten i mitt sovrum). Efter en stunds pumpoväsen fanns det inte mer plats i tankbilen och den åkte iväg, men lämnade en slang nedstoppad i tanken. Tio minuter senare var bilen tillbaka och fortsatte tömningen. Det finns inga reningsverk i Yanouns omedelbara närhet och efter att ha frågat fick jag höra det jag inte ville:
– De häller ut det på tomma platser, där det inte bor några människor, sa Ghassan, vår lokala kontakt.
Enligt EWASH är 69 procent av de palestinska hushållen på Västbanken inte anslutna till avloppsnätet och har istället egna avloppstankar av olika typer. De töms ofta i närmiljön där avloppsvattnet kan rinna ner och förorena lokalt brunnsvatten. Det är en direkt konsekvens av Israels hållning att inte bevilja bygglov för avloppsnät och avloppsreningsverk på Västbanken, vilket är ett brott mot internationell humanitär rätt. Den 56e paragrafen i fjärde Genèvekonventionen beskriver hur en ockuperande makt ska se till att den ockuperade befolkningen har möjligheter till god hygien och folkhälsa.
