Att vara fånge i sitt eget hem

Vägen till Omars hem går via en enorm metallgrind och en tunnel under ett flera meter högt elektriskt stängsel. I maj satte israelisk militär ett hänglås på grinden och Omar blev fånge i sitt eget hem.

Jag åker den sex kilometer långa omvägen för att komma hem till Omar eftersom jag inte får komma in genom tunneln. Det är en fantastiskt vacker väg genom ett kloster med vinrankor så långt som ögat kan nå ned för dalen. På andra sidan ligger bosättningen Har Gilo som en ständig påminnelse om de växande bosättningarna. Metallgrinden och tunneln kostade den israeliska staten cirka13 miljoner kronor. Omars hem ligger på ”fel sida” utav muren (1) . 85 procent av muren är byggd på palestinsk mark. Det vill säga på den palestinska sidan av gröna linjen (2), som i brist på fredsavtal är den erkända gränsen mellan Västbanken och Israel. Redan 2003 krävde FN att Israel skulle sluta bygga muren och att de var skyldiga att reparera alla skador som de har gjort på palestinsk mark genom byggandet av den (3). Israel har som ockuperande makt ansvar att ta hand om den civila befolkningen i det ockuperade området, i detta fall Palestina (4).

Omar Isar Hajajla bor utanför al-Walaja tillsammans med sin fru Iman och deras tre barn. Omar skulle haft fyra barn men Iman, hans fru, misshandlades så grovt av en israelisk kvinnlig militär för ett par år sedan så att hon fick missfall när hon var gravid i åttonde månaden.

De bor på en kulle mellan bosättningarna Gilo och Har Gilo, och om Israel skulle få rätt till deras mark skulle de kunna bygga ihop dessa två bosättningar där det redan bor 33 500 bosättare. Omar berättar om hur snabbt de nya lägenhetskomplexen på andra sidan vuxit fram under det senaste halvåret (5).
Omars arbetstillstånd i Jerusalem drogs in för sex år sedan och det var början till hur familjens resurser långsamt började strypas. Under sommaren har familjen inte haft tillgång till vatten (6) , utan Omar har blivit tvungen att köpa vatten och fylla brunnen som han har på sin mark. Nu har han fått en rivningsorder på brunnen, vilket har lett till att Omar måste renovera en 3000 år gammal romersk brunn som redan fanns på marken. Brist på vatten, påpekar Omar, är det största återkommande problemet.
Intill Omars hus går en väg som enbart militären eller bosättare får åka på och den patrulleras tre gånger om dagen av soldaterna.
– Det går inte en timme utan att militären trakasserar mig på något sätt, säger Omar.
Sedan 2010 har Israel försökt få Omar att flytta och sedan 2016 får Omar enligt ett domstolsbeslut bara lämna sin mark genom tunneln som han har en fjärrkontroll för att öppna. Detta är dock bara ett utav 16 domstolsbeslut som begränsar honom. I samband med Ramadan i maj satte militären ett lås på grinden till tunneln och Omar blev fånge i sitt eget hem i några dagar (7).
Familjen har kämpat så länge. Vi ställer Omars äldsta son frågan: Var ska du bo efter att du pluggat färdigt till civilingenjör med elektrisk inriktning?
–Här, säger han med det självklaraste svaret jag hört sedan jag kom hit och kollar på sin pappa med stolta ögon och bekräftar – Omars familj är inte på väg någonstans.