Det ser ut som en vandringsgrupp från Friluftsfrämjandet, en skara människor med ryggsäckar lagom för en dagstur. Men det är en samling israeliska bosättare, som av någon anledning tar en titt på byn Yanoun. Några av de unga männen verkar dessutom tänka sig ett bad i byns vattentäkt.
De har plötsligt kommit gående i dalsänkan med olivträd. De är ett 70-tal personer, de flesta yngre, både män och kvinnor. Vaksamma ögon i byn har upptäckt skaran med vandrare och slår larm till byns borgmästare Rashed. Han är just på väg att köra mig till bussen i Aqraba och vi har precis lämnat byn när mobiltelefonen ringer. Vi tvärvänder och kör i ilfart till gamla Abu Fayez gård. Nästintill på hans hustak står hopen av vandrare och ledaren talar till dem på hebreiska.
De börjar genast fotografera oss ekumeniska följeslagare och vi fotograferar dem. Det känns absurt och vore inte ledaren beväpnad med gevär så skulle det hela kunnat vara enbart komiskt. När gruppen travar iväg mot byns centrum och källa tar vi oss snabbt ditåt och ser hur de börjar utforska Yanouns vattentäkt. Ska de enbart fylla sina vattenflaskor inför fortsatt vandring? Nej, några av de unga männen börjar klä av sig och det är då Rashed ryter till — han har varit med om det här förr och han vet vad de har i tankarna. Ledaren, med geväret över axeln, kommer fram till Rashed och avkräver honom namn — utan att uppge sitt eget.
De halvt avklädda uppmanas dock att avstå från badet och får klä på sig innan gruppen vandrar vidare. Det kan ha varit en vandringstur dagen före sabbaten. Eller en visning av omgivningarna för människor, som överväger att flytta till bosättningen Itamar, som omringar Yanoun. Det kan också ha varit en rekognosering inför kommande markbeslag eller attacker. Vilket vet vi inte. Senare samma dag kommer tre andra vandrande israeler till byn. När de förnekas bad i byns källa går de helt fräckt in på en privat tomt och en av dem klär av sig och tar ett dopp i familjens brunn, en avskräckande syn för kvinnan i huset.
Denna anstormning av badsugna, vandrande israeler ökar oron bland människorna i byn. De har visserligen minnen av mera våldsamma bosättarräder, men aldrig förr har så många bosättare samtidigt kommit till Yanoun. Och att bada i en medmänniskas dricksvatten är också ett övergrepp och en provokation, i synnerhet som israelerna pumpar upp vatten från Västbanken och använder det för eget behov[1]. På höjderna kring Yanoun reser sig de israeliska vattentornen mot skyn i varje bosättning medan byborna måste hushålla med det lilla vatten de har och som de verkligen inte vill ha förorenat av badande vandrare.
