Nya utposter, ökat bosättarvåld och får som inte kan komma ut på bete. Rivna hem, förstörda vattentankar, krossade solpaneler och dagliga trakasserier. Det är några av de vittnesmål vi får till oss efter 15 månaders frånvaro i South Hebron Hills.
Det är fortfarande lite fuktigt i soffan vi sitter i även om solen lyser. Soffgruppen var en av de få tillhörigheter familjerna lyckades rädda innan israelisk militär kom in i byn och rev deras hus. Den dagen blev sju familjer hemlösa, 15 vuxna och 45 barn får numera dela rum med grannar eller familj längre bort. Medan regnet föll stod byborna och såg på hur sju hem och tre grottor krossades av bulldozrarnas kraft. Mohammad, en av dem som fick sitt hus rivet, visar mig några filmklipp. Medföljda av 30 israeliska militärer och gränspolis kom bulldozrarna in tidigt på morgonen för att efter tre till fyra timmar lämna det som en gång varit hus i spillror. Mohammad nekar på frågan om han fick se något dokument på rivningsorder innan det skedde.
Khalat al-Dabea ligger i den så kallade Fire Zone 918, ett militärt övningsfält för Israel, beläget inne på den ockuperade Västbanken. Det innebär att alla hus har rivningsorder på sig. 1https://www.btselem.org/south_hebron_hills/masafer_yatta
–Vi har byggt upp våra hus på nytt över fem gånger och vi kommer göra det igen, säger Mohammad. Min pappa bodde här innan den israeliska regeringen bildades, fortsätter han.
Vi bjuds på kaffe med en hint av kardemummasmak ur pappersmuggar under de blommande mandelträden. Efter en torr vinter kom det efterlängtade regnet som har färgat kullarna vi blickar ut över gröna. Det brukade vara en tid för att valla fåren. Men det går inte nu, berättar Ahmed, en annan man från byn.
– Bosättarna tillåter oss inte, går vi ut börjar de trakassera oss, säger Ahmed.
Byn är omringad av israeliska utposter och bosättningar, flera har har uppförts under de senaste 15 månaderna. Även de ligger inom området för militärt övningsfält. De israeliska hemmen rivs inte, tvärtom de har expanderats. Jag för blicken ovanför Mohammad där han sitter i en av soffgruppens fåtöljer och jag kan se spillrorna från husen blandat med förstörda vattentankar och krossade solpaneler. Ett stenblock sticker ut, det går att urskilja några bokstäver. Jag känner igen texten från tidigare bilder, hus med budskap som ”Just let me live my life”.
Mohammad berättar om ett tidigare tillfälle när militären kommit in till byn och sagt att de behövde kolla på huset.
– Vi öppnade dörren och tillät dem att komma in. De förstörde hela huset. Varför måste de förstöra våra fönster när vi öppnar dörren? undrar Mohammad.
Jag frågar Mohammed om det är något han vill att jag ska föra vidare, vad skulle han vilja säga till folket i Sverige?
– Israel dödar oss långsamt, säger han.
Hans hopp är att vi skall kunna sätta press på den svenska regeringen så att det får ett slut och att palestinier skall kunna få ett fredligt liv.
– Visa världen hur de förstör palestiniers liv. Ge det meddelandet till mänskligheten. Visa hela världen hur vi har det.
Genom att dela den här informationen är du med och bidrar till att skydda människorna det handlar om.
- 1
