Aaliya heter en ung, palestinsk, tjej som bor i ett beduinsamhälle i Jordandalen. Hon studerar vid al-Istiqlal-universitetet i Jeriko, samma stad som jag bor i. Hon vill föra kampen mot ockupationen med pennan. Läs mer om henne och om andra jag mött.

Det nya året 2025 ligger framför oss, och jag tänker att det inger hopp. Året har förklarats som det ekumeniska året ”Tid för Guds Fred”. Och jag tror och hoppas det kan inspirera människor att tänka och handla genom ickevåld och inte med vapenmakt, och att det kan få genomslag även politiskt. Jag är säker på att insatserna som görs genom Ekumeniska följeslagarprogrammet och Kyrkornas Världsråd också betyder att freden kommer närmare i Israel och Palestina, trots allt som målas i svart just nu. 12025 – ”Tid för Guds fred”: Tid för Guds fred – Sveriges kristna råd
Även Kyrkornas Världsråds tema för 2025 handlar och rättvisa, försoning och enhet: 2025 – An Ecumenical Year on the Pilgrimage of Justice, Reconciliation, and Unity
2025 Ecumenical Year_En_web.pdf

Som följeslagare träffar jag många utsatta palestinier i beduin- och herdesamhällen. Hos många av dem, finns en helt fantastisk – och fredlig – inställning, att genom en blandning av tålmodig envishet, hopp och kärlek till landet och sin hembygd – sträva efter att finnas kvar för och med varandra. Man vill inte låta sig fördrivas på det sätt som 1948, och med det som av palestinierna benämns som al-Nakba, katastrofen.2 Om al-Nakba 1948: Nakba – Wikipedia

Häromdagen var jag på besök hos Khaled, en kristen, palestinsk, bonde som bor nära Jordanfloden. Han växte upp i Jerusalem och hade klasskamrater, som var både judar, kristna och muslimer, och minns alla som goda vänner. Han minns det som en tid av fred för honom.

Khaled berättar om att Israel, ända sedan 1990-talet, stryper palestiniernas tillgång till vatten. Nu kan han bara odla en bråkdel av det han brukade. För de israeliska plantagerna runt omkring finns däremot knappt någon begränsning på vattentillgången.3 Palestina – Naturtillgångar, energi och miljö | Utrikespolitiska institutet

Jag mötte juristen Hanya Cohen från den israeliska människorättsorganisationen Yesh-din. Hon berättade om hur Israels tongivande ministrar Ben-Gvir och Smotrich menar att Israel just nu upplever en ”Era av mirakel” där Israel kan ta över hela Västbanken genom ett så kallat ”omärkligt beslagtagande” (”silent overhaul”). Hon säger också att landets militär nu samarbetar med illegala bosättare i deras strävanden att överta allt större palestinska markområden. 4Om Israels ”omärkliga beslagtagande” av Västbanken: The Silent Overhaul: Changing the nature of Israeli control in the West Bank, analysis of Israel’s 37th government’s annexation policy and its ramifications – Yesh Din (2025-01-09)
Miraculous era, Haaretz 7 juli 2024: ’Era of Miracles’: Israeli Far-right Minister Rejoices at West Bank Settlement Expansion – Israel News – Haaretz.com (2025-01-09)
Haaretz 8 juli 2024: ’A Miraculous Time’: Israel’s Far-right Jewish Fundamentalists Want War, Settlements and Intifada. And Netanyahu Is Facilitating Them – Israel News – Haaretz.com (2025-01-09)

Aaliya Mleihot. Foto: Anders

En inspirerande motpol heter Aaliya. Hon är en ung, palestinsk, tjej som bor i ett beduinsamhälle i Jordandalen. Hon studerar vid Academy for Security Sciences på al-Istiqlal-universitetet i Jeriko. Hon vill föra kampen mot ockupationen med pennan, och inte med våld. Hon säger:
– Jag vill inspirera de ungdomar jag känner att göra likadant.

Hennes starka vilja och engagemang gör att jag kan förstå litet av den framtidstro som palestinierna bär på. Vid sidan om studierna ägnar hon tid åt att jobba för den israeliska människorättsorganisationen B’tselem.

I egenskap av ekumenisk följeslagare blev jag nyligen inbjuden att delta vid en interreligiös konferens som arrangerades av ”Rabbis for Human Rights” och hölls vid Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem. 5 https://sv.wikipedia.org/wiki/Rabbiner_f%C3%B6r_m%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheterSvenska teologiska institutet

Konferensen hölls i samband med den internationella dagen för mänskliga rättigheter. Min kollega Jenny från Skottland och jag blev ombedda att under en del av programmet sitta i panelen och svara på frågor om sådant som vi upplever i fält. Men en annan panel gjorde starkast intryck på mig, den som manifesterade det gemensamma, interreligiösa, ställningstagandet mot våld och för fredlig samlevnad.

Amir Muhammad Sharif Odeh. Foto: Anders

Den muslimske ledaren Amir Muhammad Sharif Odeh sa bland annat att alla människor ska bli älskade som Guds skapelser och att staters betydelse är ringa jämfört med den medmänsklighet vi alltid ska ha för ögonen.

Lutherska prästen Sally Azar. Foto: Anders

Den palestinska, lutherska, prästen Sally Azar menade att Jesu död på korset talar starkt mot den polarisering och dehumanisering vi ser idag. Hon känner sig främmande i en värld som verkar präglas av hat istället för dialog.

Rabbi Tamar Elad Appelbaum. Foto: Anders

Den judiska rabbinen Tamar Elad-Appelbaum betonade att tron ska innebära handling. Det vi gör ska vi göra så som vi skulle göra det för Gud, inte handla efter våra egna, egoistiska, mål. Det finns inget farligare än en självisk människa.

Om inte hoppet om fred fanns, och hoppet inte heller skulle mana till handling så skulle så mycket verka som slag i luften. Men med exemplen ovan, där jag skrapar på ytan av alla handlingar och människor jag möter, ja, som alla bär på ett envist hopp, vill jag ge också dig lust att hoppas med mig!

Genom att dela den här informationen är du med och bidrar till att skydda människorna det handlar om.

Fler rapporter