Ett folk, en familj och ändå omöjligt att leva tillsammans

Palestina- ett delat land med olika ID-kort som begränsar bärarna av dem att arbeta, studera, resa och det viktigaste av allt- leva med sin familj och besöka sina anhöriga. Lägg där till hög arbetslöshet och tuffa levnadsförhållanden. Jag har träffat en kvinna som levt halva sitt liv i Hebron och halva i Gaza.

När jag kliver in i lokalen lyser solen in genom de färgade fönstren och bildar små regnbågar på väggar och golv. Jag har kommit för att träffa Rajaa, som jag hade förmånen att möta våren 2019 när jag besökte Israel och Palestina som turist. Redan då berättade hon om sitt liv i ett splittrat Palestina. Intervjun sker på hennes arbetsplats mitt i Gamla stan, Hebron.

Rajaa är född och uppvuxen i Hebron. Efter att ha läst klart gymnasiet fortsatte hon sina studier både i Nablus och i Jerusalem. Rajaa har en masterexamen i folkhälsovetenskap men då det är svårt att få jobb i Palestina, även med en hög utbildning, arbetar Rajaa idag inom turistnäringen. Arbetslösheten i Palestina är hög särskilt bland kvinnor där den uppgår till nästan 50 procent [1,2]. Under studietiden träffade hon sin man. En man med ID-kort som är giltigt i Gaza medan Rajaa har ett ID-kort som gäller för Västbanken. Rajaas man kan aldrig bosätta sig på Västbanken på grund av sitt ID-kort [3], så år 2000 flyttade Rajaa till Gaza och gifte sig med honom. De har fyra barn tillsammans. Rajaa berättar att när hon flyttade till Gaza var det väldigt vackert där och levnadsstandarden var bra men samma år som Rajaa gifte sig utbröt den andra intifadan. Detta resulterade i att Gaza blev ett allt svårare och farligare område att leva i [4]. För två år sedan valda Rajaa att återvända till Hebron med de tre yngsta barnen. Kvar är hennes man och deras äldsta son, som läser det sista året på gymnasiet. Rajaa såg ingen annan utväg än att flytta från Gaza. Hon hade då bott där i 18 år och sett levnadsstandarden och säkerheten försämrats för varje år.

Rajaa får tårar i ögon när hon berättar om livet i Gaza. Hon rättar till sin sjal och säger något till sin yngsta dotter som sitter bredvid oss.
– Livet i Gaza var svårt. Den ekonomiska situationen är mycket svår och det råder stor fattigdom där. Jag bodde i ett fint hus i ett bra område men på grund av osäkerheten och risken för ett nytt krig var jag tvungen att lämna Gaza. Jag var både arg över situationen där men också så rädd. Jag har upplevt tre krig och nu också det fjärde. Det krig som pågår mellan Hamas och Fatah. Jag har väntat i så många år på att de ska komma fram till ett avtal, då de ska komma överens.

Israel och Palestina är till ytan relativt små. Palestina är uppdelat i två områden, Gaza och Västbanken, där de israeliska gränserna separerar de palestinska områdena från varandra. Västbanken styrs av Fatah och Gaza av Hamas [5, 6].

Det senaste tillfället då Rajaa träffade sin man var för sex månader sedan. Då han inte kan resa till Västbanken var de tvungna att träffas i Amman, Jordanien. Rajaa berättar att hennes man vill att hon ska flytta tillbaka till Gaza. Hon säger:
– Min man har bara ett val och det är att stanna kvar i Gaza. Jag har bara ett val, det är att inte återvända. Jag vill aldrig mer flytta tillbaka till Gaza. Det skulle innebära en mycket mörk framtid för mina barn.

Rajaa säger att jorden är väldigt rik och vacker men vi människor förstör den.
– Människan är det dummaste som finns. Kärlek leder till underverk. Hat förstör allt.

Under de två månader jag varit här i Israel och Palestina har jag pratat med så många människor som delar Rajaas beskrivning av situationen. Palestinas stora problem är ockupationen och hur den separerar familjer. Ett annat problem som palestinier berättar om är konflikten mellan Fatah och Hamas, och hur de önskar en enad ledning med intresse för folkets bästa. Frågan är i vilken ände som en kan börja i?