”Vi ser inte deras vapen, men det gör ni.”

Var vi än befinner oss här ser vi vapen, inte bara bland militärer och poliser; även israeliska bosättare har ofta maskinvapen hängandes över axeln. Vapen i affärer, restauranger, busshållplatser, sjukhus, förskolor. Samtidigt finns det många i det israeliska samhället som står emot, som vågar vägra bära vapen.

Vi sitter vid stranden i Haifa och ser ut över Medelhavet vid solnedgången. En grupp ungdomar passerar oss och fortsätter ner längs stranden. De är ledigt klädda och är på väg att möta ett annat gäng ungdomar som sitter i gräset och har en picknick. En av de passerande har en gitarr på sin rygg, tre andra har stora maskinvapen.

Värnplikten är obligatorisk i Israel för nästan alla medborgare som fyllt 18 år, även för de israeler som bor utomlands (1). Endast två grupper i det israeliska samhället är enligt lag undantagna militärtjänsten; ultra-ortodoxa judar och arab-israeler (såväl kristna som muslimer). Det är även möjligt att bli undantagen på andra grunder till exempel medicinska, men det kan vara mycket svårt (2). Enligt Amnesty International dömdes minst sex personer till fängelse år 2017 då de vägrat inställa sig till militärtjänsten på grund av samvetsskäl (3). Redan vid 16 års ålder får en värnpliktig person ett brev hemskickat till sig, i vilket det står att hen ska anmäla sig till IDF (4). Om hen inte vill göra militärtjänsten så bör personen påbörja processen så snart som möjligt efter brevet från myndigheterna emottagits (5).

– Min son sa vid 15 års ålder, ”Jag har insett att jag är en pacifist och jag kommer inte att göra militärtjänsten” och vi backade upp honom helt. Vid den tidpunkten läste han redan texter av Gandhi och Martin Luther King, berättar Ruth Hiller, mor till sex barn varav fyra inte genomgått militärtjänsten.

Ruth är även en av initiativtagarna till New Profile, en israelisk sammanslutning som är uttalat feministisk och ställer sig kritisk gentemot den utbredda militarismen i det israeliska samhället (6). Ruth berättar om den långa och svåra process hennes söner var tvungna att gå igenom för att undgå militärtjänsten. För ena sonen dröjde det sex år innan IDF övertygades om att han var en pacifist och därmed inte duglig för det militära, säger hon uppgivet.

Även om processen att undantas militärtjänsten kan vara lång och mycket svår är det ändå en betydande del av befolkningen i Israel som inte tjänstgör, vilket kan vara motsägelsefullt med tanke på militärens starka betydelse i landet. Idag genomför endast 50 procent av unga i värnpliktig ålder militärtjänsten, varav merparten undantas på grund av religiösa skäl. Resterande undantas på grund av hälsoskäl (såväl fysiska som psykologiska) eller för att de var bosatta i utlandet (7).

Vi möter en israelisk mor till två söner under en sabbat i en synagoga i västra Jerusalem. Tidigt i vårt samtal berättar hon att hennes söner sluppit göra militärtjänsten på grund av medicinska skäl. På vår fråga om hur deras beslut togs emot av personer i deras omgivning berättar hon att de hade tur, många av deras vänner tänker på liknande sätt. Frågan är dock känslig, och splittrar inte sällan familjer i Israel, vilket vi märker när hon berättar om sin brorsdotter som för närvarande gör militärtjänstgöring:

– Hon kom med en stor väska. Jag förstår inte varför de måste ha med sig det där stora maskingeväret överallt, även när de är lediga. Hon gick direkt till sängs. Hon var oerhört trött. Hennes mor, min svägerska, kom senare. Jag sa inte något om vad jag tycker, utan påpekade bara att hennes dotter är mycket trött. Hon sa till mig snälla du, få mig inte att ändra mitt beslut.

Vi fortsätter att vara förundrade över den höga närvaron av vapnen här. När ungdomarna passerar oss vid stranden i Haifa reagerar vi instinktivt och sneglar osäkert på gruppen vars vapen dinglar längs ryggen som om det vore vilken accessoar som helst. Vi verkar dock vara de enda som lägger märke till deras vapen, något som Ruth sätter ord på:

– Soldiers are with their guns at all time. Israelis don’t see them. You see them.
(Författ. Översättn: Soldaterna har med sig sina vapen vart de än går, även när de är lediga. Israeler ser inte deras vapen, men det gör ni.)