Hon vill göra skillnad och hon vill göra det genom att ge människor kunskap om deras rättigheter. Men innan hon kan hjälpa andra måste hon börja med att hjälpa sig själv. Det gör hon genom att själv bli medveten om de rättigheter hon har.

Första gången jag träffar Saana är på en buss utanför Jerusalem, hon kommer från universitet där hon studerar juridik. Efter ett intressant samtal bestämmer vi att vi ska ses på en kaffe senare samma vecka. Efter att ha träffats flera gånger bestämmer jag mig för att fråga om jag kan skriva om henne i min reserapport. När jag frågar henne lyser hon upp, det får jag gärna göra. Men, frågar hon, vem skulle vara intresserad av att läsa om mig?

Saana är en 24 årig kvinna som bor med sin familj i ett socialt utsatt område i östra Jerusalem. Silwan, som området heter, ligger i anslutning till gamla staden och här pågår arkeologiska utgrävningar för det som sägs ha varit Davids stad. Detta påverkar lokalbefolkningen då det pågår en ständig kamp om land.Silwan är inte en säker plats berättar Saana, de ständiga hoten om husrivningar ger en påtaglig stress för befolkningen. ”Jag tänker på det nästan dagligen precis som alla andra som bor här”.

Saana studerar på Al-Quds universitet vilket ligger 10 minuter från hennes hem men muren blockerar vägen dit.”Jag kommer ihåg när vi fick höra att muren skulle byggas. Då tänkte vi att det bara är en mur. Men nu vet vi hur det blev i verkligheten”. Istället för 10 minuter tar det nu Saana 1,5 timme att ta sig till universitetet. På vägen måste hon passera en vägspärr vilken alltid ger henne obehagliga känslor.

Men det som blivit mest påtagligt är att muren splittrat hennes familj. Släkten på hennes mors sida bor på andra sidan muren och från att tidigare haft en nära relation har kontakten nu blivit allt glesare och glesare. Problemet är berättar Saana att släkten inte tar sig in i östra Jerusalem längre då de inte får tillstånd. Så situationen är minst sagt komplicerad precis som så många andra delar av livet under ockupationen. ”Det är inte lätt att möta diskriminering varje dag och det förstör våra drömmar” berättar Saana. Men den Saana jag möter är  inte utan drömmar och mål  i livet.Hon vill göra skillnad och hon vill göra det genom att ge människor kunskap om deras rättigheter. Men innan hon kan hjälpa andra måste hon börja med att hjälpa sig själv. Det gör hon genom att själv bli medveten om de rättigheter hon har. Därför studerar hon både juridik och hebreiska. Palestinier och israeler har olika rättigheter menar hon och för att kunna förstå hur rättssystemet i Israel fungerar måste hon kunna språket.

Så nu när de 3,5 åren av studier i juridik börjar gå mot sitt slut har hon det israeliska rättssystemet kvar att studera och det hebreiska språket. Drivkraften till detta får hon från den situation hon ständigt befinner sig i. Hon ser och hör ofta om arresteringar från militären och trakasserier från bosättare i området. Men oavsett situationen i Silwan ifrågasätter hon inte att det är här hon hör hemma. ”Jag älskar den här platsen och staden och det är här jag hör hemma”.

I framtiden, när hon avslutat studierna, vill hon starta en organisation som arbetar för sociala och mänskliga rättigheter. Genom organisationen ska människor få kunskap och medvetenhet om sina rättigheter för först då kan de själva agera för att få dem tillgodosedda.  Innan vi avslutar vårt samtal frågar jag Saana vad hon skulle vilja förmedla till dem som läser om henne. ”Att vi är här och att vi förtjänar ett bra liv. Jag vill ha fred och jag vill ha mina rättigheter precis som alla andra människor”.

Fler rapporter