Munther Isaac om militära vägspärrar, olika identitetshandlingar, attacker mot kristna, och om att inte bli betrodd eller lyssnad på av omvärlden.

Tillsammans med tre andra följeslagare träffar jag Munther Isaac på ett kontor jämte en av de lutherska kyrkorna här i Betlehem. Vi är en grupp på 6-7 personer som har bett om att få ett möte med honom för att höra mer om hans arbete mot ockupationen, hur han uppmärksammar kristen sionism och situationen för kristna palestinier. Vi som besöker honom har alla olika, men även gemensamma anledningar, till mötet. Min rumskamrat Simon till exempel är själv pastor i en luthersk kyrka i Tyskland och har lärt känna Munther under vår tid här genom sina besök i kyrkan1https://www.elcjhl.org/elcjhl-ministries/congregations/bethlehem/, där han är pastor. Själv har jag blivit introducerad genom ett tidigare besök på Bethlehem Bible College där Munther Isaac är dekan.

Munther Isaac inleder samtalet med att säga att han inte vill eller önskar jobba med det han gör, men att han måste på grund av ockupationen. Han har jobbat med frågor gällande ockupationen i flera år och var bland annat med i skapandet av ”Christ at the checkpoint” år 2010, en konferens som sedan dess arrangerats vartannat år.

Senaste 5-7 åren menar han att Israel har blivit betydligt mer extremt, och att tendenserna från en extrem högerledd regering är betydligt mer tydliga nu. Dels handlar det om den ökade annekteringen av Västbanken, att det inte längre går att kalla situationen för en ockupation då det ger det en uppfattning av att vara temporärt.
– Med annektering menar jag att de tar landet och får det att tillhöra Israel, säger Munther Isaac.

Han fortsätter och menar att förut var språket bland ministrarna i Knesset betydligt mer subtilt när det kom till hur de uttryckte sig om Palestina, planerna med bosättningar och att konfiskera land.
– Idag säger de [israeliska politikerna] explicit att det inte kommer finnas en palestinsk stat. Tvåstatslösningen är död.

Munther menar att de internationella kyrkorna, och för den delen stater runtom i världen, fortsätter använda tvåstatslösningen som det officiella språket och målet framåt, och att det är den bästa lösningen2https://www.ui.se/landguiden/konflikter/israel-palestina/israel—palestina/.
– Det låter bra utåt.

Det som är frågan är hur samtal kan föras  om en tvåstatslösning när det inte kommer reaktioner från det internationella samfundet när palestinierna fragmenteras in i små block runtom på Västbanken. Precis som Gaza har varit isolerat i över 15 år så påpekar flera av dem jag träffat här, inte minst Munther Isaac, att det är ett system av segregering som ständigt pågår och utarbetas på samma sätt på Västbanken.
– Vi har ett Betlehem-block, ett Ramallah-block, ett Hebron-block. Om man vill ta sig från en plats till en annan måste man ta sig igenom militära vägspärrar3 What kinds of checkpoints are there in the West Bank? | Machsomwatch. Ingenting mellan dessa block ligger under palestinsk kontroll.

Fragmenteringen sker genom militära vägspärrar, bosättningar, massvis av olika tillstånd som ska sökas för arbete, sjukhusbesök, resor, för att närvara på begravningar, på bröllop et cetera, och alla olika identitetskort som finns.
– Vi kategoriseras och ges olika identitetskort. Antingen har man ett för Gaza, ett för östra Jerusalem, ett för Västbanken, ett om man lever utomlands, eller ett om man lever i Israel.

– På tal om tillstånd, vi palestinier får inte ens flytta ihop med våra partners utan tillstånd. Det leder till att palestinier flyttar ut från Palestina, när deras partner inte får flytta in.

Munther beskriver det som ett sätt att sakta men säkert fortsätta göra situationen obekväm för palestinierna så att de själva lämnar landet en dag. Han utvecklar vad som skett och hur vägspärrarna har utvecklats i landet, dels relaterar han till bestämmelserna i Osloöverenskommelsen4https://www.britannica.com/topic/two-state-solution#ref1261844 om att den militära ockupationen skulle vara temporär och att landet efter fem år skulle lämnas över till ett palestinskt styre.
– Vägspärrarna är inte temporära. Tidigare bestod en vägspärr av att en israelisk militär vid sidan av vägen övervakade bilar som passerade. Idag innebär en vägspärr ett enormt byggnadskomplex uppbyggt för miljardbelopp, med avancerade teknologiska datorsystem. Det är som en flygplatsterminal. Och faktum är att det är långt ifrån en temporär lösning. Och ingen [tredje stat, alltså omvärlden] håller Israel ansvarig. Ingen har gjort något för Gaza under 15 år5Läs mer om olika militära vägspärrar runtom i Palestina och erfarenheterna från palestinier som korsar dem dagligen här: https://interactive.aljazeera.com/aje/2018/commuting-through-israeli-checkpoints/index.html.

Checkpoint 300, även kallad Checkpoint Gilo, i norra Betlehem.
Foto: Johannes L.

Vad som också sker är en attack på det palestinska civilsamhället. 2021 anklagade Israel sex olika civilsamhällsorganisationer för att vara terroristorganisationer6https://www.theguardian.com/world/2021/oct/22/israel-labels-palestinian-human-rights-groups-terrorist-organisations. Bland dem finns Defence for Children International – Palestine 7https://www.dci-palestine.org/. Det innebar att bidragsutbetalningar ströps av bland annat EU i över sex månader, men som sedan återupptogs då Israel inte kommit in med underlag som styrker anklagelserna 8https://www.rfi.fr/en/international/20220807-eu-resumes-funding-for-six-palestinian-ngos-branded-as-terrorists-by-israel .
– Vi ser också en ökning av attacker mot kristna och kristna heliga platser9https://www.newarab.com/news/christians-facing-increased-attacks-jerusalem-2023. Frågan är varför dessa radikala grupper har immunitet i deras aktioner från Israeliskt håll. Med all respekt, östra Jerusalem tillhör inte Israel. Det är ett ockuperat område.

En sönderslagen Jesusstaty i Gisslandets kyrka längs med Via Dolorosa i gamla stan. Attacken skedde i början av februari 2023.
Foto: Johannes L.

Den sista punkten Munther Isaac vill ta upp är frågan om apartheid. Palestinier har kallat det för apartheid en längre tid, säger han.
– Men ingen lyssnar på oss. Palestinska röster blir inte betrodda, eller blir alltid ifrågasatta. Om jag nämner något [om apartheid] blir jag anklagad för antisemitism. Det begränsar samtalet.

Nu har också flera internationella människorättsorganisationer kommit med rapporter kring frågan om apartheid, såsom B’tselem, Human Rights watch och även Amnesty101. https://www.btselem.org/press_releases/20210112_this_is_apartheid 2. https://www.hrw.org/news/2021/07/19/israeli-apartheid-threshold-crossed.
– Att B’tselem kom fram med sin rapport, som israelisk organisation, hjälper, för då lyssnar världssamfundet, säger Munther.  

Han vill klargöra att frågan om apartheid inte är en åsiktsfråga. Den har en internationell definition och det är ett brott mot internationell rätt.

Motsvarar fakta på marken definitionen, frågar han retoriskt, och svarar:
– Ja, det gör den.

Ett 50-tal, två meter höga, stenblock är uppställda framför vägspärr 300. Därigenom slussas palestinierna som vill, och framförallt har tillstånd att, besöka Al-Aqsa i Jerusalem. Om du är en man så får du bara passera om du är 55 år. Dock, om du har en släkting som begått något brott är du med stor sannolikhet svartlistad, och lär inte kunna resa till Jerusalem någonsin igen.
Foto: Johannes L.

Munther berättar om ett möte i Tyskland med Kyrkornas världsråd, dit han var inbjuden. Munther ville ta med de nyligen framtagna rapporterna med sig till mötet. Men upplevelsen han beskriver är att Kyrkornas världsråd gjorde allt för att stoppa denna diskussion kring rapporterna. Det motiverades med att diskussionen inte hjälper, och att det inte kommer att uppskattas av den nationella kyrkan. Vissa internationella kyrkor ville lyfta ämnet dock.
– Vi påpekade detta för kyrkliga världsledare. Men reaktionen chockade mig. De sa att det inte hjälpte, vi brände broar, vi var anti-semitiska. De frågade vad det kommer att leda till med deras judiska samtalspartners. Så de är mer rädda för sina relationer med partners, än att erkänna fakta på marken.

Det som var mest slående, berättar han, var allt arbete för att tysta ner dem och att de blev uppläxade om vad antisemitism innebär.
– Vad är det för fel på världen, när vi inte ens vill diskutera resultatet i framtagna rapporter från internationella människorättsorganisationer?

Munther berättar att han har prövat den mjukare framtoningen förut, att det alltid har varit hans tillvägagångsätt för att få till samtal med meningsmotståndare. Men han menar att det är upprörande och utmattande att då få den reaktion som han precis berättat om.
– Antisemitism är på riktigt. Men låt oss inte likställa det med att prata om Israel. Det som frustrerar mig mest är att människor utanför våra gränser, som aldrig varit här, har så starka åsikter. En måste se vad som pågår för att tro på det. Vad vi behöver är skydd.

Avslutande notering:

Efter mitt möte och samtal med Munther Isaac så har han haft ett möte med Kyrkornas världsråds generalsekreterare Jerry Pillay, som försäkrar att samtal om palestiniernas situation i konflikten kommer att fortsätta11https://www.oikoumene.org/news/wcc-meets-with-leaders-from-global-kairos-for-justice-coalition?fbclid=IwAR06Yf8VCFbNznFMjMHfHjQVeaUNvtME3Np-n5TSTnn8cbGyACp10F5mgQw.

Fler rapporter