2020 signerade USA:s dåvarande president Donald Trump ett avtal som skulle leda till fred mellan Israel och Palestina, det så kallade ”Deal of the Century”. Detta avtal frångår den territoriala uppdelningen som Oslo-avtalet etablerade och erkänner ockuperade palestinska landområden som israelisk mark samt berättigar en israelisk annektering av majoriteten av Jordandalen1 https://www.inss.org.il/publication/where-does-the-deal-of-the-century-lead/. Mahmoud berättar att målet är att alla palestinier ska lämna sina hem och flytta till vad som kommer att bli det enda palestinska området i dalen – Jeriko. Under sin valkampanj försäkrade Israels president Benjamin Netanyahu om att han var den enda som skulle kunna genomföra denna ”fredsplan”, vilket sågs som ett försök att vinna stöd av bosättarrörelsen och de högerextrema partier han nu regerar tillsammans med2 https://youtu.be/fbyDRxV6S0g.
Mahmoud jobbar för det regionala delen av det palestinska Jordbruksministeriet, likt flera av våra kontakter och internationella organisationer beskriver han att:
– Situationen i området har förvärrats de senaste åren och att bosättarna blir mer aggressiva.
Till skillnad från den israeliska militären tar inte israeliska bosättare order från, eller representerar staten Israel, vilket gör dem mindre förutsägbara i sitt ofta våldsamma handlande3Breaking the Silence tour, Hebron 17/7-2023.
Som ockupationsmakt har israeliska staten, enligt internationell humanitär rätt, ansvar att beskydda den lokala befolkningen i de ockuperade områdena, alltså palestinierna. Dock använder israeliska staten denna klausul till att ge skydd åt Israeler som bosatt sig i dessa områden, och identifierar dem – inte palestinierna – som lokalbefolkning. Därför skyddas bosättare av israelisk militär och deras gärningar ses mer eller mindre som självförsvar gentemot palestinierna som identifieras som säkerhetshot4Breaking the Silence tour, Hebron 17/7-2023. Bosättarna varken åtalas eller döms när de vandaliserar, trakasserar eller skadar palestinier eller deras egendom5 https://www.alhaq.org/cached_uploads/download/alhaq_files/publications/institutionalised-impunity.pdf. Mahmoud konstaterar:
– På grund av straffriheten som bosättarna åtnjuter kommer Trumps fredsplan, eller snarare annektering, utföras av dem.
Annekteringen kan bland annat härledas till Allonplanen som lades fram efter sexdagarskriget. Den gick ut på att ge tillbaka större delan av Västbanken till Jordanien, men samtidigt upprätta en militär säkerhetszon i Jordandalen för att Israel skulle kunna försvara sig mot sina grannländer6Adwan, S., Bar-On, D. and Naveh, E. (2012) ‘The Six-day War of June 5-10, 1967’, in Side by Side Parallel Histories of Israel-Palestine. New York: The News Press, pp. 206–208.. För att uppnå detta föreslogs en annektering av området7 https://www.britannica.com/biography/Yigal-Allon#ref751995. Planen genomfördes inte officiellt, men den ledde till att fler israeliska bosättningar etablerades i Jordanadalen, och har sedan dess inspirerat och influerat många politiska strategier.
Många uppfattar bosättarrörelsen som fristående från staten, men byggandet planeras och finansieras av den. Invånarna som bryter mot FN:s territoriella uppdelning, erhåller cirka tre gånger så mycket statligt stöd som en genomsnittlig medborgare i Israel. De största utgifterna läggs på säkerhet genom militära medel8 https://www.nytimes.com/interactive/2015/03/12/world/middleeast/netanyahu-west-bank-settlements-israel-election.html.
Med den nya regeringens högerextrema partier med flera ministrar djupt rotade i bosättarrörelsen, snabbas bosättningsetableringen på och förenklas. Fram till i år så fanns en femstegsprocess för att godkänna bosättningar, men i maj genomfördes en lagändring som reducerade godkännandeprocessen till ett steg. Därefter godkändes 4560 nybyggen på Västbanken – även dessa är olagliga enligt internationell lag9 https://www.timesofisrael.com/netanyahu-hands-smotrich-full-authority-to-expand-existing-settlements/.
Mahmoud fortsätter:
– Dock är målet inte bara att etablera bosättningar, utan även att fördriva alla palestinier från Jordandalen. Trots att Trumps fredsplan inte behandlas i media längre så fullföljer bosättarna planen.
Detta bekräftas av flertal palestinier vi pratar med i Jordandalen. Aisha och hennes man bor precis under en utpost som tillhör en man som var och varannan natt lyser in deras hus med ficklampor, ropar dödshot och håller dem vakna. Hon, och även bonden Nazer, får ofta sina hus och tomter genomflugna och fotograferade av bosättares drönare. Loay som vi erbjuder skyddande närvaro på fredagar berättar att han ofta utstår hot och att bosättarna vallar sina djur på hans mark. Med dessa tekniker gör bosättare människors liv outhärdliga och målet är att få dem att ge upp och ”frivilligt” flytta ifrån sina hem. Detta kan ses som ett framgångsrikt sätt att arbeta då bosättare lyckades fördriva 29 familjer från byn Ein Samiya i mitten av maj (Läs mer EA rapport eller Al Jazeera). Mahmoud beklagar detta;
– Om detta fortsätter ännu ett år kommer det inte längre finnas några palestinier kvar i område C.
Trumps fredsplan var inte så originell utan den bekräftar politik som drivits av israeliska staten under årtionden. Men när USA frångick det internationella samfundets linje blev fördömanden mindre tongivande och gav extremhögern och bosättarrörelsen incitament att avancera. Det statliga skyddet, straffriheten och ideologiska övertygelser gör bosättarna till perfekta verkställare av fredsplanen: att annektera Jordandalen och fördriva de 53 000 palestinier som lever och verkar i området10 https://peacenow.org.il/en/data-on-netanyahus-jordan-valley-annexation-map. Aisha, Loay, Naser och Mahmoud riskerar att bli några av dem.
- 1
- 2
- 3Breaking the Silence tour, Hebron 17/7-2023
- 4Breaking the Silence tour, Hebron 17/7-2023
- 5
- 6Adwan, S., Bar-On, D. and Naveh, E. (2012) ‘The Six-day War of June 5-10, 1967’, in Side by Side Parallel Histories of Israel-Palestine. New York: The News Press, pp. 206–208.
- 7
- 8
- 9
- 10