Reserapporter

Följeslagare i fält skriver reserapporter om situationen i Palestina och Israel och om följeslagaruppdraget.

Reserapportern är sökbara utifrån den ort följeslagaren är placerad på samt utifrån vilket tema rapporten berör. Det går också att prenumerera på reserapporter från de följeslagare som är ute i fält just nu. Kontakta oss för att komma i kontakt med de aktuella följeslagarna.

 

Senaste reserapporterna

En droppe som gör skillnad

Efter att ha studerat Israel-Palestina konflikten i teori och efter att ha spenderat en tid på Västbanken förbryllas jag fortfarande av en fråga som inte går att kringgå i detta sammanhang: hur förhåller sig det israeliska samhället gentemot ockupationen?

När taggtråd och betong skiljer oss åt

Jag sneglar på klockan, den visar 05.45, grinden som låter jordbrukarna nå sina arbeten skulle öppnat för 15 minuter sedan. Jag sträcker på halsen för att se ut genom det taggtrådsklädda stängslet som sträcker sig så långt ögat kan nå. På andra sidan, där vägen som endast får användas av militära fordon finns, syns ingen till. Traktorer och åsnor, en stor grupp unga män och ett fåtal kvinnor väntar tålmodigt vid de stängda grindarna, de har tyvärr hunnit bli alltför vana vid försenade soldater.

Att besöka sin bror i ett fängelse

Det rapporteras ofta om palestinska barn i israeliska fängelser. Vid sidan av detta mörker finns även palestinska barn som är de enda i den egna familjen som tillåts att besöka sina anhöriga i fängelset, detta då de äldre och framför allt männen ses som ett säkerhetshot. Ett av dessa barn är 12-åriga Rahaf Ali vars bror, Saddam, suttit i ett israeliskt fängelse i snart sex år. Det här är Rahafs berättelse.

Slumpmässiga gripanden under olivträden

Det är genom en av våra kontakter i B’Tselem, en israelisk organisation som arbetar för mänskliga rättigheter, som vi får meddelandet. [1] Två personer har blivit gripna av israelisk militär i Um al-Amad, en by bara femton minuters bilväg från vår placering i Yatta. Dagen efter kan vi tala med de två unga männen, som berättar om hur de fördes bort och hur bosättarna fabricerat bevis emot dem.

Gästfrihetens gränser

Gästfriheten är påtaglig bland de palestinier jag har mött. Trots att man står inför en personlig katastrof, som en rivning av ens hem, så ska gäster självklart bjudas på vad huset har. Vi dyker upp som följeslagare hos en familj vi aldrig tidigare mött. Ändå möts vi av värme och igenkännande. Efter presentationen, där nya namn ska landa, kommer berättelsen med en disciplinerad upprördhet som får den att brinna. Och mitt i allt en tokig idé som får alla att skratta. Mer arabiskt kaffe?

Beduinerna under Frestelsernas berg

Det faller ett kyligt regn på väg upp mot branten norr om Frestelsernas Berg, nära Jeriko. En stenig väg tar oss upp på en cornisch där bostäder och djurfållor trängs mellan bergväggen och en djup flodravin. Vid en värmande vedkamin möter en äldre man i vacker svart palestinsk dräkt med rödvit palestinasjal. Abu Ismail ger ett intelligent och stabilt intryck. Många kommer till honom för att få råd. Berättelserna blir många och starka om polisvåld, konfiskationer och kamp för livets nödtorft.

De kommer om natten

Safa tar vänligt emot oss på sin veranda och bjuder oss på det kardemummadoftande arabiska kaffet. Bakom det försiktiga leendet lyser dock oro och sömnlöshet genom hennes ögon. Det är bara timmar sedan hon såg sin 14-årige son, Nasser, bli bortförd från familjens hem av tungt beväpnad israelisk militär.

Flickan i röd jacka

Under de tre kommande månaderna kommer jag att arbeta som Följeslagare i Hebron. Utöver mitt dagliga arbete i fält vill jag under denna tid förmedla en realistisk bild av den sorg som ockupationen har fört med sig till staden. Men det jag även vill lyfta fram i mina kommande rapporter är den optimism som finns bland såväl palestinier som israeler om att fred är möjlig. Allahumma antas-Salam wa minkas-Salamu (Gud du är fred och fred kommer från Dig), är en fras som jag ofta får höra när jag pratar med lokalbefolkningen om situationen i Hebron.

Kommer Susiya rivas igen?

Med Trump och Netanyahu behöver vi vara redo för det värsta, säger Assam Nawaja och minns när han kom hem från arbetet och fann att hans hem var borta. Det fanns bara jord kvar, säger han. Nu väntar han, och byn Susiya, åter på rivning – på söndag väntas beslut om 23 av byns byggnader. Hans hem är en av dem.

Att somna gott om natten

Att släcka lampan. Krypa in under täcket. Låta kroppen landa tungt i sängen. Hoppas på en lugn natt. Få sova i stillhet tills väckarklockan ringer. En viktig del i livet för att få återhämtning och vila. Att leva under ockupation kan innebära att nätterna är det du fruktar mest.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page